Herr talman! Det här betänkandet kallas ibland lite slarvigt för ”slasktratten”. Men bakom detta något nedlåtande smeknamn döljer sig några av våra viktigaste frågor. Det handlar om hur vi tar hand om vår natur, hur vi bygger ut vårt elsystem och hur vi ger plats för både ansvar och utveckling.

Sveriges framtid vilar på att vi har ett elsystem som fungerar – året runt i hela landet och till priser som hushåll och företag klarar av. Ett stabilt energisystem är inte bara avgörande för vår konkurrenskraft utan också en förutsättning för att klara klimatomställningen.

I dag ser vi en växande efterfrågan på el från industrin, transportsektorn och hushållen. Det är i grunden något positivt, eftersom elektrifieringen är en nyckel till att nå nettonoll. Men det betyder också att vi står inför en enorm utmaning: Sveriges elbehov väntas fördubblas inom en väldigt snar framtid.

Därför behövs alla fossilfria kraftslag. Vindkraften kommer att spela en viktig roll eftersom det särskilt på kort sikt är vindkraften som har störst möjlighet att snabbt bidra med ny elproduktion. Men vindkraften har också sina utmaningar. Den är väderberoende, och den möter ibland motstånd lokalt.

Här har den moderatledda regeringen tagit ansvar. Vi har infört ekonomiska incitament för kommuner som säger ja till vindkraft. Vi gör det också möjligt för närboende att få del av intäkterna och att begära inlösen av sin bostad om de påverkas för mycket. Det här handlar om att öka den lokala acceptansen, att skapa en vinn-vinnsituation där omställningen också innebär en lokal nytta.

Samtidigt står vi fast vid att kärnkraften är och förblir en del av basen i Sveriges energisystem. Vi behöver en stabil grund att bygga på, och kärnkraften är det som gör det möjligt att kombinera just väderberoende kraftslag som vind med trygg elförsörjning dygnet runt.

Det är dock ingen hemlighet att tillståndsprocesserna i Sverige är alldeles för långsamma. I dag tar det åratal, ibland över ett decennium, att få grönt ljus för projekt som skulle kunna bidra till den gröna omställningen. Företag som vill göra rätt och investera i klimatsmarta lösningar möts inte av stöd utan av hinder.

Vi har hört berättelserna till exempel om vattenkraftverket som kunde effektivisera sin produktion men ändå fick kämpa i 15 år för ett tillstånd eller om lantbrukaren som, till skillnad från grannen med ett tillstånd från 60-talet, möttes av en byråkratisk mur bara för att han ville modernisera sin verksamhet. Det här är en orimlig och framför allt orättvis ordning.

Politikens roll är att sätta tydliga, rättssäkra och effektiva spelregler. Men ibland, herr talman, är det bästa politiken kan göra att kliva åt sidan och låta innovation, investeringar och initiativkraft få utrymme.

Därför är det glädjande att vi nu ser konkreta reformer bli verklighet. Regeringen har förenklat tillståndsprövningen för elnät, vilket gör att utbyggnaden går snabbare och blir billigare. Fler hushåll och företag kan därmed få tillgång till el där den faktiskt behövs. Vi har också påbörjat en efterlängtad reform av miljöbalken, med fokus på jord- och skogsbruk, för att förenkla prövningen, minska byråkratin och skapa mer proportionerliga regler för våra areella näringar.

Utöver detta har vi tillsatt både ett förenklingsråd och ett implementeringsråd med uppdrag att identifiera onödigt krångel och motverka den överimplementering av EU-regler som länge har hämmat svensk konkurrenskraft. Vi har även reformerat strandskyddet. Det kanske inte hör hemma just här, men jag tänker att tillståndsprocesser är en del av alltihop. Det handlar om hur vi väljer att behandla våra näringar, våra hushåll och våra företag. Vi ska se till att de faktiskt kan komma fram med sina nya produkter, utvecklingar och investeringar – få ut det och göra största möjliga nytta.

Strandskyddet är en del av detta. Små vattendrag och konstgjorda vatten blir inte längre en onödig börda som stoppar byggande. Det är en frihetsreform för landsbygden som ger människor större rådighet över sin mark och stärker möjligheterna att bo, bygga och leva i hela landet.

Herr talman! Vi har ett starkt miljöskydd i Sverige, och det ska vi vara stolta över. Men vi ser i dag att lagstiftning som en gång syftade till att skydda miljön i allt högre grad står i vägen för just den utveckling vi behöver. Vi måste börja ställa oss den grundläggande frågan: När, var och hur har politiken mandat att ingripa?

Århuskonventionen, som både Sverige och EU har anslutit sig till, slår fast att den som har ett tillräckligt intresse i ett miljöärende eller som upplever att en rättighet kränkts ska ha rätt att få ett beslut prövat rättsligt. Det är en viktig princip. I grunden handlar det om öppenhet, delaktighet och demokratiskt inflytande – värden som vi moderater står bakom.

Men, herr talman, vi kan också konstatera att talerättens utveckling inte har varit toppen. Den riskerar nu att underminera både rättssäkerheten och legitimiteten i våra miljöprocesser. Skogsägare tvingas försvara sin rätt att bruka sin egen mark, ofta till höga kostnader, medan små miljöorganisationer, ofta utan lokal förankring eller medlemmar, kan överklaga samma ärenden utan något kostnadsansvar alls. Det här var inte syftet från början.

Äganderätten är grundlagsskyddad. Ändå behandlas våra markägare i Sverige i dag som misstänkta och inte som de samhällsbärare de faktiskt är. Skogsbruket har under lång tid visat att det går att kombinera produktivitet med miljöhänsyn. Det är tack vare deras förvaltarskap som stora delar av den svenska naturen ser ut som den gör i dag.

Självklart ska människor kunna organisera sig för miljön. Det är en naturlig del av ett öppet samhälle. Men vi måste också sätta gränser och ställa krav, inte minst för att talerätten ska behålla sin legitimitet. Moderaterna vill därför se en justering av dagens regelverk. Vi vill tydliggöra vad som faktiskt utgör en miljöorganisation och ställa krav på en tydligare geografisk koppling och sakägarskap i de ärenden man vill överklaga. Det är en fråga om rättvisa och sunt förnuft.

Herr talman! Klimatpolitiken förutsätter att vi klarar av att ha två tankar i huvudet samtidigt. Vi måste värna miljön men också möjliggöra investeringar, jobb och framtidstro i hela landet. Då krävs rättvisa och rimliga spelregler.

(Applåder)