Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Debatten i dag berör flera mycket viktiga och aktuella parametrar i den snabbt föränderliga värld som vi nu lever i, med en nyhetskonsumtion som är helt annorlunda än för bara några år sedan. Medierna har historiskt spelat och spelar fortfarande en central roll i vårt demokratiska samhälle. Vi har i Sverige mycket långtgående tryck- och yttrandefrihet, vilket är något vi ska vara stolta över och värna om.

Mediesektorn, eller den så kallade tredje statsmakten, har ett väldigt stort värde för vår demokrati. Inte sällan är det våra mediala aktörer som åtminstone till viss del sätter agendan för samhällsdebatten. Detta innebär naturligtvis ett stort inflytande över vad som diskuteras, och i förlängningen påverkar det också vilka politiska beslut som fattas. Det innebär i tillägg till detta naturligtvis också ett väldigt stort ansvar – ett ansvar att tillgodose både bredd och djup för att försäkra en mångfasetterad, nyanserad och saklig rapportering.

Herr talman! Detta har blivit ett ganska snårigt område på många vis i och med den snabba teknikutveckling vi har sett de senaste åren, där mindre seriösa aktörer stundom kan utnyttja vår yttrandefrihet med smala sanningar och en varierande grad av vad som ofta omtalas som fake news. Det är en utveckling vi måste vara observanta på så att den inte leder till en snedvridning av den information som når våra konsumenter och i förlängningen påverkar vår demokrati negativt. Det är också något som inte bara berör mindre spelare på området utan även våra historiskt sett större medieaktörer och traditionella medier.

Vi har de senaste åren kunnat se ett alltmer minskat förtroende för vissa traditionella medier, och det finns diskussioner om en åsiktskorridor. Det upplevs att det existerar ämnen som svenska etablerade medier inte belyser i tillräcklig utsträckning. Detta har i sig öppnat dörren för en rad alternativa medier, vissa mer seriösa än andra. Framväxten av dessa måste åtminstone delvis ändå härledas till att traditionella medier inte helt och fullt har beskrivit den verklighet som en del av våra medborgare upplevt. Ett antal av dessa alternativa medier har helt enkelt lyft fram både nyheter och perspektiv som enstaka grupper av konsumenter har upplevt som saknade i det traditionella medielandskapet.

Tyvärr har detta lett till en ökad polarisering. Det är olyckligt när vissa kanske helt förkastar traditionella medier och endast förlitar sig på alternativa medier, eller tvärtom. Det är naturligtvis oroväckande för oss som önskar en mer nyanserad verklighetsbild.

Här vill vi sträva efter informationsinhämtning med en stor bredd av perspektiv och varierande källor. En sådan bredd ger oss bättre möjligheter att landa i en välavvägd uppfattning om samhällsutvecklingen och kan leda till ökade möjligheter att förstå och interagera med människor med andra uppfattningar eller verklighetsanalyser.

Vi lever inte i en värld som är svart och vit. Snarare är det en mängd olika gråzoner. Vi anser att denna bredd leder till ett mer nyanserat debattklimat. Det är avgörande även för att utveckla en förmåga att på egen hand bilda sig en uppfattning om vad som är trovärdiga källor och vad som inte är det. För att förebygga en alltför snäv medierapportering behövs således en bredd av aktörer som både granskar och sporrar varandra till en god, saklig journalistik med en mängd olika perspektiv.

Herr talman! Jag ska säga några ord om mediestödet, vilket med tanke på antalet motioner under denna rubrik verkar generera stort intresse. Fria och oberoende medier är hörnstenar i en demokrati, med ansvar att både granska makthavare och informera medborgarna om aktuella händelser. Medielandskapet har ändrats radikalt de senaste åren, med växande sociala medier och minskade annonsintäkter och färre prenumeranter för tidningar. Tidningsdöden är ett frekvent samtalsämne, inte minst i den regionala och lokala pressen.

Den viktigaste åtgärden för att komma till rätta med detta dilemma har varit att se över det lite förlegade press- och mediestödet. Fokus på nationell press och dagstidningar är lite otidsenligt, då vi som konsumenter i ökande grad håller oss uppdaterade digitalt. Det är inte i huvudsak våra nationella tidningar som krisar utan snarare lokalpressen.

Vi sverigedemokrater ser positivt på att riksdagen röstade igenom den tidigare propositionen Ett hållbart mediestöd för hela landet. I samband med den utredningen framhävdes vikten av just lokal och regional journalistik i hela landet. En demokratisk förutsättning för att lokala makthavare ska kunna granskas på ett effektivt sätt är att den mer lokala inriktningen på mediestödet stöds.

Mediemarknaden förändras i snabb takt, varför mediestödet behöver vara dynamiskt även framgent. Att det nu läggs om för att i högre grad fokuseras just lokalt och regionalt anser vi kommer att leda till att det blir mer ändamålsenligt. Det ställs krav på lokala redaktioner och en hög koncentration av egenproducerat material.

Herr talman! Baserat på antalet motioner som behandlas i betänkandet kanske yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna är de allra mest engagerande frågorna. Här tycker jag att utskottets ställningstagande är mycket sunt. Som vid tidigare tillfällen framhåller konstitutionsutskottet vikten av den grundlagsreglerade informations- och yttrandefriheten och förespråkar lösningar som i första skedet bygger på frivillighet.

Med detta sagt ska vi i Sverige, precis som i EU, fortsätta arbeta för yttrandefriheten även digitalt i syfte att framför allt förhindra desinformation, naturligtvis, men även vi kallar otillbörlig informationspåverkan samt brottslig verksamhet.

EU vidtar kontinuerligt åtgärder för att anpassa och harmonisera ansvarsregler för de riktigt stora onlineplattformarna i syfte att säkerställa transparens och motverka desinformation på nätet. Det är ett pågående arbete som vi rimligen måste hålla ett vaksamt öga på i den överskådliga framtiden.

Herr talman! Avslutningsvis menar jag att utskottets ställningstagande i betänkandet som helhet landar i en väldigt god analys. Den nya lagen har endast varit på plats i ett par år, varför det är av vikt att Mediemyndigheten enligt sitt uppdrag följer upp det nya mediesystemet och gör en bedömning av effekterna av stödet för att se till att detta stöd uppfyller sitt syfte. När denna uppföljning är på plats får vi säkerligen ytterligare tillfälle att behandla ärendet, mer i detalj.