Herr talman! Vi är här för att debattera betänkande 2025/26:KU5 Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen. Det är något av en tungvrickare, men jag ska göra mitt allra bästa. Jag noterar den fortsatta enigheten och goda tonen i samtalet i kammaren.

Herr talman! Jag har inga illusioner om att vi har något annat än en väldigt kunnig publik. Men låt oss ändå förtydliga subsidiaritetsprincipens innebörd. Det handlar alltså om den princip inom EU som innebär att beslut ska fattas så nära medborgare som möjligt – lokalt, regionalt och nationellt – och att EU ska agera om medlemsstaterna inte kan uppnå målen tillräckligt bra själva. Principen begränsar EU:s befogenheter och stärker medlemsländernas och de lokala organens roll, med nationella parlament som övervakar att EU följer principen genom så kallad subsidiaritetsprövning.

Som centerpartist vurmar jag givetvis för lokalsamhället och för att beslut ska tas så nära människan som möjligt. Det är den principen som har format Centerpartiet, och vi står stadigt i våra rötter.

Men vi är också tydliga med vikten av EU:s roll och betydelsen av ett nära samarbete länder emellan, inte minst i tider som den vi nu befinner oss i, när det verkligen stormar. Tillsammans är vi starka, och vi har allt att vinna på att stå enade. Den kritiska situationen i Ukraina och den eskalerande utvecklingen när det gäller Grönland är tydliga exempel där det är viktigt med enighet.

Herr talman! Jag vill också i detta sammanhang säga att jag om ett par veckor kommer att åka till Grönland för att i handling visa att Grönlands sak är vår. Vi står bakom Danmark och Grönland, och vi låter oss inte utpressas.

Herr talman! Åter till subsidiaritetsprincipen och den årliga prövningen 2024. Det var 45 förslag som prövades, och riksdagen lämnade 6 motiverade yttranden, det vill säga invändningar mot EU-kommissionens lagförslag, vilket alltså var flest av alla EU-länder, som föregående talare har poängterat. Detta är en position som Sverige haft historiskt. Med undantag av ett tidigare år intar man en i jämförelse mer kritisk hållning än övriga medlemsländer.

Sveriges invändningar spänner över flera politikområden, exempelvis regelverk för inkomstbeskattning av företag, internprissättning inom koncerner och förstärkt polissamarbete mot människosmuggling. Man har också motsatt sig vissa regler för praktikanters arbetsvillkor samt förslag om att undanröja administrativa hinder i gränsregioner och om informationstjänster på inre vattenvägar.

Herr talman! Riksdagen anser, som säkert är bekant i denna kammare, att förslagen strider mot subsidiaritetsprincipen och att beslut följaktligen borde fattas på nationell eller lokal nivå snarare än på EU-nivå.

Trots de svenska protesterna var inget lagförslag under 2024 i närheten av att utlösa det så kallade gula kortet. Det förslag som fick mest kritik var det om bolagsskatter, som utöver kritiken från Sverige fick kritik även från Irland och Malta.

Herr talman! Vi välkomnar att Sverige är på tårna och fortsätter att använda subsidiaritetsprincipen när vi anser att beslut ska fattas nära våra medborgare. Samtidigt upprätthåller vi en god balans och fortsätter att värna ett gott, produktivt och stabilt EU-samarbete i en tid där samarbete över gränserna är en förutsättning för en stabil, fredlig och respektfull värld.