Fru talman! Jag tackar Benjamin Dousa för svar och frågor.

Vi socialdemokrater tycker absolut inte att det är viktigt att utvisningsdömda blir kvar i Sverige. Självklart inte. Det är ett retoriskt trick för att få det att låta som att det finns en åsiktsskillnad mellan oss, men det gör det inte. Det ska låta som att Moderaterna bryr sig om det svenska folkets säkerhet och att vi elaka socialdemokrater vill att farliga människor ska vandra runt och skrämma livet ur vanliga hederliga svenskar. Det är ett fånigt argumentationstrick. Benjamin Dousa är en intelligent person, och han borde hålla sig för god för den nivån av retorik.

Självklart ska utvisningsdömda utvisas, och självklart ska brottslingar sitta i fängelse. Är de inte svenska medborgare ska de utvisas till sina hemländer. Vi säger att ändamålen inte alltid helgar alla medel. Det är skillnaden oss emellan. Vi tycker att gränsen går vid att muta korrupta premiärministrar. Jag vet inte var Benjamin Dousas gräns går, men det är tydligen inte där.

Benjamin Dousa frågar om inte alla de miljarder som gavs i bistånd till Somalia också kan betraktas som korruption. Nej, det var de inte, därför att vi såg till att hålla fast vid principen om armlängds avstånd till korrupta strukturer och att det inte fanns personliga intressen hos dem man förhandlade med om att få del av biståndspengarna. Vi såg till att använda oss av pålitliga partner fristående från den för tillfället somaliska korrupta regimen; det har ju varit fråga om olika regimer. Och vi har sett till att sköta uppföljningen.

Vi har förtroende för både UNDP och Världsbanken. De har uppenbarligen inte förtroende för den svenska regeringen. När Världsbanken fick reda på att det handlade om en migrationsuppgörelse avbröt man samarbetet, och det var därför man fick gå till andra organisationer.