Fru talman! Ytterst är det Försvarsmakten som är bäst beskaffad att göra den prioriteringen. Politiken sätter ramarna och ser till att det finns balans mellan mål och medel, och sedan kommer Försvarsmakten naturligtvis att väga in prioriteringen i resursallokeringen.

Vi står rätt väl rustade att göra detta. Som Markus Selin vet har flygvapnet ansvar för rymddomänen, och vi har nu en daglig rymdlägesbild. Vi har en rymdchef och en rymdavdelning, som jag har besökt, vid flygstaben kopplat till flygvapnet. Det gör att vi gradvis arbetar oss in i rymddomänen, praktiskt och operativt, för att komma framåt i de här frågorna.

Kopplat till vad vi lär oss när det gäller våra behov kan jag utan att gå in på detaljer säga att det, precis som på rymddomänen, finns förmågemål. Vi är en allierad, vilket kommer att prägla en del av de behov vi har på den punkten. Som en allierad får vi militära förmågemålsättningar inom olika domäner. Dessa omges dock, på förekommen anledning, av sekretess.

Låt mig avslutningsvis säga att något som vi gör och som vi lär oss väldigt mycket om telekrig av är att Sverige och Tyskland inom ramen för Ukraine Defense Contact Group leder arbetet med att stötta Ukraina i telekrigsförmågan. Det finns naturligtvis en uppenbar koppling mellan rymd och telekrig, eftersom det handlar om konnektivitet.

Ukrainarna har varit rätt beroende av vissa amerikanska leverantörer, och man vill diversifiera sig. När det gäller telekrigsdimensionen är det självklart bra med olika typer av konnektivitet, och det arbetar vi med – samtidigt som vi har en rymdstrategi för försvarsaspekter. Vi har också ett rymdprogram, och för några veckor sedan fattade vi beslut om att inom ramen för läglighetsköp köpa ända upp till tio militära satelliter.

Tack för debatten, Markus Selin!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.