Fru talman! Tack, Markus Selin, för alla frågor! Jag ska göra vad jag kan för att beta av dem – det var ju en radda.

Låt mig idka lite självkritik. Det jag tycker att vi behöver bli bättre på är kommersialiseringen när det gäller rymden. Där ser vi att andra länder som skulle kunna vara jämförbara ligger framför oss. Jag tänker på Nederländerna, Norge och Finland. Är det någonting vi vet om rymdsektorn eller Space X eller vad vi nu gillar är det att kommersialisering av rymden är intressant.

Vi är duktiga på rymdforskning, och vi har gamla anor med Esrange och så vidare. Men det handlar om att fånga kommersialiseringen och få ett civilt-militärt samarbete. Jag tycker att vi skulle kunna åstadkomma ännu mer när det gäller det här. Det tycker jag är viktigt.

Vad är det som är viktigt med rymddomänen? Det är tjänster som man behöver från rymddomänen. Jag tycker att tre saker är väldigt viktiga. Det är naturligtvis en egen rådighet kopplat till underrättelsetjänst, alltså spaningssatelliter för att kunna följa olika trupprörelser i vårt närområde. Det får vi nu. Det är ingen hemlighet att vi följer Ryssland, framför allt i vårt eget närområde. Det kommer vi till dels också att få med de nya militära satelliter vi får rådighet över.

Det andra vi behöver är satellitförmågor när det gäller det som på engelska heter targeting och på svenska målval. För att vi ska utveckla den långräckviddiga förmågan måste vi också kunna identifiera var motståndarna har sina militära resurser. Det här handlar till dels om det arbete vi gör när vi bygger upp ett mycket starkare luftförsvar. Vi behöver också jobba med breddluftvärn. Regeringen presenterade i Sälen en satsning på 15 miljarder för att skydda Sverige, inte bara när det gäller de militära installationerna utan också de civila. Det är ett sätt att kunna hantera inkommande robotar.

Ibland är det dock bättre att skjuta bågskytten än att slå ut pilarna. Därför är det viktigt att Sverige också utvecklar en långräckviddig militär förmåga, och vi har tagit mått och steg i detta som vi ser fram emot att vidareutveckla.

Det tredje inom rymdområdet som jag vill prioritera är Sveriges integration in i det som heter IAMD, alltså integrerat luft- och missilförsvar. Det är också någonting som Försvarsmakten efterfrågar. Det handlar om att binda ihop den långräckviddiga förmågan, det handlar om att binda ihop sensorer och det handlar om att binda ihop rymdförmågan för att kunna anpassa detta till det moderna slagfältet. Ett antal åtgärder genomförs för att åstadkomma det.

Jag tycker att det är viktigt att framhålla de saker som har skett under rätt begränsad tid tack vare hårt arbetande individer i Försvarsmakten. Jag vill få sagt till protokollet att vi sände upp vår första militära satellit i augusti 2024 genom det som heter GNA 3. Vi har också ett samarbete med Danmark som heter Bifrost. När vi börjar arbeta mer integrerat och handfast med att kunna sända upp egna satelliter får vi det Markus Selin efterfrågar, vilket är ett större strategiskt oberoende och att vi utvecklar vår egen förmåga.

Markus Selin är ingenjör, så han kan det här bättre än mig, men det som också är kopplat till rymddomänen är att överföringskapaciteten och militariseringen gör att man har brutit kostnadskurvorna. Det är därför det är en veritabel explosion av satelliter. Sverige ska naturligtvis också vara framgångsrikt i att använda satelliter. Vi kommer att gå från omkring 7 000 satelliter i dag till uppåt 40 000 eller 50 000 satelliter om några årtionden.