Fru talman! Jag ska ge Markus Selin åtminstone delvis rätt – jag tyckte också att det skedde bra saker på rymdområdet under förra mandatperioden, men det var inte på det militära området. Det saknade jag faktiskt.

Låt oss gå tillbaka och titta på det totalförsvarsbeslut som togs i december 2020. Jag tror att Markus Selin var i försvarsutskottet då. Själv var jag ordförande i utskottet. I det beslutet tror jag att rymd nämns med fem rader, i alla fall när det gäller svensk förmåga.

I det försvarsbeslut som vi tog i december 2024 är rymd en central och bärande del, så jag vågar påstå att det har skett mycket mer under den här mandatperioden på just försvarsområdet. Det är naturligtvis inte bara regeringens förtjänst, utan det har att göra med omvärldsutvecklingen att rymd har blivit mycket viktigare. Men det faktum att vi har fått en strategi på plats med försvars- och säkerhetspolitiska aspekter av rymd tycker jag är viktigt. Det var något som departementet drev igenom för att åstadkomma just det som Markus Selin efterfrågar, och det är prioritering och allokering av resurser.

Vi har två aspekter av detta. Den första är basplatta rymd, som jag delvis pratade om i svaret. Det är lite drygt 1 miljard till det. Den andra är läglighetsköpen på 1,3 miljarder. Vi får nu precis det som Markus Selin efterfrågar: egen rådighet genom ett tiotal egna satelliter. Det är faktiskt ett genombrott för oss när det kommer till satelliter.

Vi börjar också ta igen det som andra länder har utvecklat. Har vi egen förmåga på detta? Det är en relevant fråga. Det finns företag som delvis levererar tjänster till detta. Ovzon är ett företag som kan erbjuda detta.

Det finns också ett omfattande internationellt samarbete när det gäller rymden. Sverige ingår i det som heter Northlink, som handlar om att de Natoallierade ska kunna stärka sin konnektivitet inte minst när det gäller de arktiska områdena. Där är det väldigt viktigt med satelliter. Vi ingår även i det som heter APSS, som också är ett Natosamarbete inom rymddomänen.

Jag tycker att det har skett väldigt mycket i förhållande till hur det har varit på rymdområdet under tidigare mandatperioder, delvis för att vi har prioriterat detta.

Rymd är, som Markus Selin vet, ett viktigt område av tre övergripande skäl. Det handlar om positionering, som är viktigt för det militära området. Det handlar om spaning – jordobservation för civilt försvar och spaning för militärt, som man uttrycker det. Och det handlar naturligtvis om kommunikation.

Det som har varit en väldigt stor katalysator för svensk rymdindustri är det samarbete vi har med Ukraina – jag återkommer till det. Där har vi lärt oss enormt mycket. Det är första gången som vi upplever ett helt transparent slagfält. Vi vet ju alla var de militära resurserna och förmågorna är, och det vet vi i huvudsak genom rymdbaserade system som man sedan fusionerar med sensorer och drönare. Detta skapar också helt nya behov för oss kopplat till långräckviddig förmåga och targeting.

Det har alltså skett väldigt många framsteg. I juni i fjol undertecknade jag själv en avsiktsförklaring med min ukrainske kollega om hur Sverige och Ukraina kan vidareutveckla rymdsamarbetet. Jag kan återkomma till det, men där har vi jobbat i praktiken. Ett antal företag från Sverige har varit leverantörer och lämnat väldigt viktiga tjänster.