Fru talman! Jag tackar interpellanterna för frågorna och kommentarerna, och jag välkomnar deras engagemang.

Rapporten med kritiken kom för några veckor sedan, och regeringen analyserar nu de förslag och åtgärder som har inkommit. Det är dock för tidigt att säga exakt hur vi kommer att svara på detta, men vi kommer att göra det enligt tidsplan.

Flera av interpellanterna efterfrågar jämlikhetsdata eller heltäckande statistik över hur minoriteter, migranter och andra utsatta grupper drabbas av diskriminering. Jag ska därför ägna en stund åt att kommentera detta. Statistik och övergripande uppgifter om befolkningens sammansättning och levnadsförhållanden är ett viktigt och många gånger nödvändigt underlag för att forma, utveckla och följa upp regeringens politik.

Samtidigt är datainsamling komplext, särskilt inom ramen för arbetet mot rasism, och hänsyn behöver tas såväl till metodmässiga frågor om anonymitet, vilket ledamoten var inne på, och integritet som till att delar av befolkningen känner oro inför en eventuell insamling av vissa uppgifter. Det finns skäl att även fortsatt vara restriktiv med statistik och datainsamling med koppling till etnicitet. Frågan om hur relevant kunskap om människors livsvillkor och koppling till rasism och diskriminering kan inhämtas på ett ändamålsenligt sätt kräver också en fortsatt fördjupad analys.

Vi har dock i dagsläget tillgång till mycket statistik och kunskap om detta, och för närvarande vidtas flera åtgärder för att öka kunskapen om hur rasism och intolerans påverkar människor. Bland annat ger Vetenskapsrådets uppdrag att i samråd med Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd utlysa medel för ett nationellt forskningsprogram om rasism förutsättningar för fortsatt utveckling av angelägen kunskap inom detta område.

Brås fördjupade rapporter om afrofobiska, antisemitiska och islamofobiska hatbrott respektive hatbrott mot samer har också bidragit med angelägen kunskap om den utsatthet som olika grupper av människor i Sverige lever med och vilka konsekvenser det får i människors vardag. Brå har nu i uppdrag att genomföra motsvarande arbete med fokus på antiziganistiska hatbrott.

Därutöver synliggör också Diskrimineringsombudsmannens årliga rapporter om förekomst av diskriminering i samhället på vilket sätt människor utsätts för diskriminering. Även dessa rapporter utgör viktiga underlag i arbetet med att förebygga och motverka rasism, diskriminering och hatbrott.

När det gäller diskrimineringslagen avser regeringen att återkomma, men jag kan inte säga något närmare om tidsplanen. Det är dock angelägna frågor. Men jag kan nämna att i gårdagens regeringsbeslut om genomförandet av lönetransparensdirektivet föreslår regeringen i lagrådsremissen en justering av diskrimineringslagen rörande möjlighet till fastställelsetalan i domstol även om aktören har betalat ut diskrimineringsersättning, något som i dagsläget inte är möjligt. Även på detta område ser vi alltså möjligheterna och flyttar fram positionerna.