Herr talman! Målet för politiken för mänskliga rättigheter är att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Synpunkter och rekommendationer från internationella granskningsorgan ger vägledning i arbetet med att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden i MR-frågor.

Den kritik som har framkommit, varav flera delar lyfts fram av interpellanterna, analyserar vi nu noggrant från regeringens sida. Vi har för avsikt att återkomma till den. Exakt hur vi kommer att åtgärda och svara på detta är ännu för tidigt att säga. Det är frågor som vi kommer att diskutera framöver, men jag vill ändå fördjupa mig i några delar och svara på interpellanternas frågor.

Jag börjar med kritiken mot bristande lagföring av hatbrott, som kommittén lyft fram och som flera av interpellanterna nämnde. En bakomliggande orsak till bristande lagföring är bland annat utmaningen med att identifiera hatbrottsmotiv vid anmälningsupptagning av olika brott. Gärningspersonen kan också vara anonym, vilket kan försvåra. I samband med en hel del brott, till exempel klotter och skadegörelse, kan det även vara svårt att finna en specifik gärningsperson.

Polismyndigheten har sedan 2015 en specialistverksamhet för utredning av hatbrott och påverkansbrott mot demokratibärande funktioner. Verksamheten, som går under benämningen grupp för demokratihotande brottslighet, är nationell men bedrivs i tre av sju polisregioner: Stockholm, Syd och Väst. Funktionerna har samverkan med Åklagarmyndighetens så kallade hatbrottsåklagare samt internt samarbete med exempelvis Redex, Polismyndighetens och Säkerhetspolisens samverkan för reducering av extremism.

Åklagarmyndigheten har också särskilt utsedda åklagare som hanterar hatbrottsärenden. Myndigheten har en särskilt utsedd ämnesspecialist när det gäller hatbrott som arbetar nära den åklagare som är ansvarig för ämnet för att höja kunskapsnivån bland de operativa åklagarna. Kunskapshöjande insatser är av betydande värde i detta.

Det görs även insatser för att skapa förutsättningar för utbyte av erfarenheter och information mellan dessa åklagare, bland annat genom nätverk och årliga konferenser.

Polisens och Åklagarmyndighetens arbete utvecklas kontinuerligt.

Hatbrott ska bekämpas oavsett var de förekommer. Ett av delmålen i regeringens handlingsplan mot rasism och hatbrott är att en större andel av de hatbrott som begås ska anmälas, utredas och lagföras. I handlingsplanen pekas bland annat Brå, alltså Brottsförebyggande rådet, och Polismyndigheten ut som särskilt viktiga i arbetet för att utveckla verksamheten och nå detta delmål. Den kunskap som Brå tar fram, bland annat genom statistik över polisanmälda hatbrott och fördjupande studier om hatbrott, är ett viktigt bidrag till det utvecklingsarbetet.

Polismyndigheten ska fortsätta att utveckla arbetet med att utreda och lagföra personer för hatbrott och andra brott som hotar demokratin. Även detta är en del i handlingsplanen mot rasism och hatbrott. Där inkluderas också arbetet mot it-relaterade hatbrott och andra brott som hotar demokratin. Vidare har Polismyndigheten enligt handlingsplanen i uppdrag att ha kontinuerlig dialog och samarbete med de grupper som upplever sig vara utsatta för hatbrott.