Herr talman! Ulrika Westerlund har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen planerar att vidta med anledning av rekommendationerna från CERD, hur berörda civilsamhällesorganisationer kommer att involveras samt om jag och regeringen kommer att ta hänsyn till rekommendationerna från CERD vid ett eventuellt utarbetande av ett nytt Tidöavtal.

Dzenan Cisija har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att muslimer och afrosvenskar ska kunna känna sig välkomna, trygga och jämlika i Sverige mot bakgrund av den ökande islamofobin och afrofobin som kommittén pekar på samt om jag och regeringen kommer att säkerställa att nuvarande och framtida lagstiftning och politik som bygger på Tidöavtalet inte får diskriminerande effekter för muslimer, afrosvenskar och andra minoriteter.

Leila Ali Elmi har frågat mig hur jag avser att stärka arbetet mot hatbrott, särskilt vad gäller den låga uppklaringsgraden, svårigheterna att fastställa rasistiska motiv och den ökande förekomsten av hatpropaganda även från offentliga personer, samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att Sverige får tillförlitlig och heltäckande statistik över hur minoriteter, migranter och andra utsatta grupper drabbas av diskriminering och ojämlikhet, i enlighet med CERD:s återkommande rekommendationer. Hon har slutligen frågat hur jag avser att säkerställa att de åtgärder som följer av Tidöavtalet inte strider mot internationella åtaganden eller får diskriminerande konsekvenser, i enlighet med CERD:s rekommendationer.

Den svenska regeringen rapporterar återkommande om efterlevnaden av FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering till FN:s rasdiskrimineringskommitté, CERD. Granskningarna resulterar i sammanfattande slutsatser med rekommendationer från kommittén.

Synpunkter och rekommendationer från internationella granskningsorgan är inte juridiskt bindande men ger en vägledning i arbetet med att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. De sammanfattande slutsatserna med rekommendationer som kommittén lämnade till Sverige i december förra året rör ett stort antal områden. Rekommendationerna analyseras och följs upp i Regeringskansliet.

Av Regeringskansliets rutiner för arbete med uppföljning av Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter följer att civilsamhällesorganisationer och relevanta myndigheter ska bjudas in till dialog om slutsatserna och rekommendationerna när så bedöms lämpligt.

Det är för tidigt att i nuläget kommentera innehållet i sak i slutsatserna med rekommendationer som lämnades för ett par veckor sedan, liksom att säga vilka åtgärder som eventuellt kan komma att vidtas med anledning av dem. För att sprida de sammanfattande slutsatserna och rekommendationerna har de lagts upp på regeringens webbplats.

Jag kan dock redan nu säga att Sverige kommer att svara kommittén i enlighet med den tidsplan som kommittén angett, så som Sverige alltid gör till de olika traktatkommittéerna i FN. FN:s rasdiskrimineringskommitté begär att Sverige svarar inom ett år vad gäller tre av de nu aktuella rekommendationerna. Vidare rekommenderar kommittén att Sverige lämnar sin nästa periodiska rapport senast den 5 januari 2029.

Rasism är skadligt för individen som utsätts men också för vårt demokratiska samhälle som helhet. Regeringens arbete mot rasism fortsätter med samlad kraft utifrån den nya handlingsplanen mot rasism och hatbrott, som lägger grunden för ett träffsäkert, utvärderbart och långsiktigt arbete på området.

Handlingsplanen tar ett samlat grepp om arbetet för att bekämpa all form av rasism men syftar också till att synliggöra, och med olika åtgärder motverka, specifika former av rasism, däribland antimuslimsk rasism och antisvart rasism. Ett stort antal åtgärder mot olika former av rasism, diskriminering och hatbrott genomförs för närvarande.

Regeringen arbetar för hela Sverige och för alla svenskar, oavsett om man är född här eller har sina rötter någon annanstans. Vi har en grundlagsskyddad religionsfrihet, där kärnan är att enskilda får utöva sin religion enskilt och tillsammans med andra. Det gäller lika för alla – kristna, muslimer, judar och andra troende. Rasism och diskriminering ska aldrig tillåtas att inskränka människors rättigheter och möjligheter i livet.