Herr talman! Tack återigen till ministern för svaret!

När kommersiella mobilnät slås ut och akutsjukhusen påverkas räcker det inte att bara hänvisa till strategier, samverkan och ansvar. Det räcker inte heller att hänvisa till EU-direktiv och miljarder, som i det inledande svaret. Miljarder låter bra. Men ministern säger ingenting konkret om vad det kommer att göra för dessa sex, sju akutsjukhus som det är fråga om.

Vi har en samsyn. Det är skönt att höra att också ministern instämmer i att det är allvarligt. Men jag saknar svaret på en av mina frågor. Delar ministern min bild av att det är en systemrisk? När telefon-, data- och mobilnät slås ut samtidigt räcker det inte med reservrutiner som bygger på samma underliggande infrastruktur.

Det är därför som vi socialdemokrater under våra regeringsår började tala om verklig redundans och inte bara tekniska reservlösningar. Tidigare S-ledda regeringar har också sett allvaret i detta, och vi ser det även här och nu.

Vi kan alla ödmjukt konstatera att detta arbete inte är färdigt. Det nämner också ministern. Men riktningen var tydlig då och måste vara det nu. Digitalisering måste alltid gå hand i hand med motståndskraft.

Herr talman! Jag vill betona att det inte handlar om att peka finger åt en enskild operatör. När ett tekniskt haveri får konsekvenser för hela akutsjukvården i Region Stockholm, Sveriges största region – i min valkrets, Stockholms läns valkrets, Sveriges största valkrets – är det inte ett tekniskt irritationsmoment. Det är per definition ett systemproblem.

Det är sådana systemproblem som jag menar att regeringen ska hantera genom regelverk, krav och beredskap. Jag hoppas och tror att ministern delar uppfattningen att digitalisering utan tillräcklig robusthet innebär ökade risker för patienterna på sjukhusen, och i de här fallen på akutsjukhus.

Kan regeringen tänka sig nya eller skärpta krav på mobiloperatörer just när det gäller leveranssäkerhet till akutsjukhus? Finns det något sådant tänk hos ministern eller regeringen?

Jag noterar att ministern säger att kraven har funnits i 20 år. Ja, men låt oss vända på steken. Då är min fråga: Räcker det att de har funnits i 20 år? Har regeringen accepterat att vi kan ha den här falska tryggheten?

(Applåder)