Fru talman! Jag tror att de flesta som betalar skatt i det här landet förväntar sig att de organisationer som tar del av skattemedel har en extern kanal där de kommunicerar ut vilken verksamhet de bedriver. Det kravet är nog högre ställt när det gäller religiösa organisationer som tar emot skattemedel, eftersom många skattebetalare känner att de inte ska behöva finansiera religiösa organisationer.

När det gäller muslimska organisationer är kravet ännu högre ställt med tanke på att islam inte har någon lång historia i Sverige, att de flesta skattebetalare inte är muslimer och att muslimska religiösa organisationer varit inblandade i en rad skandaler de senaste decennierna.

Om man tittar på de externa kanaler som de muslimska statsbidragsberättigade samfunden har ser man att det inte finns några namn på representanter eller styrelseledamöter. Svenska Islamiska Samfundet har inte ens en hemsida där man kan hitta information. När det gäller Förenade Islamiska Föreningar i Sverige och Sveriges Muslimska Förbund står det inte på deras hemsida vilka deras medlemsförsamlingar är.

Det här blir ett problem när en moské hamnar i en skandal, vilket sker rätt ofta. Då vet varken politiker eller vanliga medborgare vilket samfund moskén tillhör. Det är relevant vilka medlemsförsamlingar dessa muslimska samfund har och att vi har en diskussion om det här.

Om man tittar på Förenade Islamiska Föreningar i Sverige ser man att Göteborgs moské finns bland deras medlemsförsamlingar. Göteborgs moské höll en bön för den dödade Hamasledaren Ismail Haniya i augusti 2024. Varför håller man en bön för en dödad Hamasledare i en moské i Sverige? Hamas är ju en terroristorganisation. Det är viktigt att allmänhet och politiker är medvetna om att en moské med dessa extrema åsikter faktiskt är en del av ett statsbidragsberättigat samfund. Frågan är hur det kan vara så att ett sådant samfund fortfarande är statsbidragsberättigat.

En annan moské som är en del av Förenade Islamiska Föreningar är Stockholms moské. Där samlades det in 870 000 kronor för terroristorganisationen Nusrafronten för tio år sedan. Det är en av många skandaler som Stockholms moské har varit involverad i. I en rapport som skrevs åt MSB – myndigheten har sedan bytt namn till Myndigheten för civilt försvar – och fortfarande finns på myndighetens hemsida står det att Stockholms moské kan ses som Muslimska brödraskapets huvudkontor i Sverige.

Det finns rätt mycket belägg för att de församlingar som är en del av Förenade Islamiska Föreningar har åtminstone ideologiska kopplingar till Muslimska brödraskapet. Varför är ett samfund med ideologiska kopplingar till Muslimska brödraskapet fortfarande statsbidragsberättigat?

Att dessa muslimska samfund som får bidrag från staten är så obenägna att berätta vilka deras representanter är och vilka deras medlemsförsamlingar är kan bero på att det uppstår rätt många frågetecken när det kommer fram vilka församlingar och moskéer som ingår i dessa samfund.