Fru talman! Katarina Luhr har frågat klimat- och miljöministern vilka skälen är till att ministern och regeringen inte tar ett större grepp runt energieffektiviseringsfrågan och vidtar åtgärder för att frigöra mer energi samt om ministern tänker ta några initiativ för att öka takten i Sveriges energieffektiviseringsarbete och i så fall vilka.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

En liknande fråga ställdes nyligen av riksdagsledamot Fredrik Olovsson från Socialdemokraterna. Jag kommer härmed återigen att lyfta upp det arbete regeringen bedriver när det gäller arbetet att främja en samhällsekonomiskt effektiv energianvändning.

I den energipolitiska inriktningspropositionen (prop. 2023/24:105), epip som vi ibland kallar den, framgår att regeringens långsiktiga inriktning för energipolitiken är att upprätthålla god konkurrenskraft och välfärd, möta samhällets behov av el och samtidigt säkerställa en trygg energiförsörjning samt att bidra till att nå klimatmålen genom en betydande elektrifiering. För att uppnå den långsiktiga inriktningen krävs en omfattande utbyggnad av elproduktionskapacitet, elnät och lagringsmöjligheter. I propositionen framgår också regeringens syn på hur en effektiv energianvändning kan bidra. För att ta vara på potentialen för effektivare energianvändning har regeringen i den energipolitiska inriktningspropositionen även aviserat en översyn av det nuvarande energieffektivitetsmålet.

Ett förslag på ny målformulering har nyligen varit ute på remiss med svarstid den 23 december 2025. Förslaget på nytt mål syftar till att främja ett samhällsekonomiskt effektivt energisystem som bidrar till den gröna omställningen och till en trygg energiförsörjning. Målet föreslås breddas från att enbart omfatta en effektiv energianvändning på årsbasis till att även inkludera utjämning av effekttoppar och ökad efterfrågeflexibilitet och energilagring i användarledet. Målet bidrar därmed tydligare till det energipolitiska målet om leveranssäkerhet och planeringsmålet på 300 terawattimmar el till 2045. Välfungerande marknader och potential för samhällsekonomiskt lönsamma åtgärder bör utgöra en grund för utformning av politiska satsningar på området. Remissvaren hanteras nu av Regeringskansliet.

Regeringen arbetar även med flera andra åtgärder för att främja en effektiv energianvändning. Bland annat satsar regeringen i enlighet med budgetpropositionen för 2026 på en förlängning och utveckling av det befintliga bidraget för energieffektivisering i småhus. Bidraget innebär 300 miljoner kronor per år mellan 2026 och 2030. I satsningen ingår även informationsinsatser och kompetenshöjande insatser.

Vidare föreslår regeringen att investeringsstödet för att stärka leveranssäkerheten i elsystemet, det så kallade Kraftlyftet, utökas. Investeringsstödet kan även omfatta investeringar som bidrar till en mer flexibel effekt och energianvändning hos större elanvändare så att elnäten kan nyttjas mer effektivt.

Därutöver har regeringen i budgetpropositionen för 2026 ökat anslaget till Klimatklivet med 1,5 miljarder kronor, till totalt cirka 4,5 miljarder. Anslaget beräknas öka med ytterligare 1,5 miljarder både 2027 och 2028. Det innebär förstärkta satsningar på investeringar som minskar utsläppen, exempelvis genom energieffektivisering i industrin, elektrifierade transportlösningar och återvinning av spillvärme.

Sist men inte minst pågår ett omfattande arbete med att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv av den 13 september 2023 om energieffektivitet och om ändring av en förordning och Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31 av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag på genomförande av dessa rättsakter.