Herr talman! Betydelsen av skogen och skogsindustrins förädlingsvärde för statsfinanserna var utgångspunkten för min interpellation till finansministern. Finansministern tyckte dock att frågan bäst besvarades av landsbygdsministern. Frågan har inte besvarats än, men landsbygdsministern tyckte att korttidspermitteringsfrågorna borde hanteras av arbetsmarknadsministern. Därför står vi nu här.

Jag ska inte säga att jag är förvånad. Men det är tydligt hur den här regeringen hanterar en näring som är väldigt viktig för hela landet. När över tusen personer runt om i landet blir av med sina jobb för att verksamhet läggs ned innebär det naturligtvis en personlig tragedi för den enskilde.

Arbetsmarknadsministern säger att de nog kan hitta jobb någonstans. Det handlar om orter i stort sett i hela landet, från Kalix till Hylte. Det berör län som Norrbotten, Västernorrland, Värmland, Kalmar och Halland, där skogsindustrin är väldigt betydelsefull och i stor utsträckning bidrar till välfärdsskapande.

Det är grunden i detta, och det var därför jag ville ha svar från finansministern på vad hon gör för analys av hur det kommer att påverka statsbudgeten framöver när verksamhet försvinner i skogsindustrin, som är den stora tillskaparen av exportnetto till Sverige. Verksamheter som försvinner tenderar att inte komma tillbaka.

Detta är också grunden för att det rör sig om en tillfällig lågkonjunktur, som skulle kunna lindras om till exempel köpkraften i Tyskland förbättrades. Det är inte säkert att detta behöver vara för evigt – det behöver vara till dess att Europa med flera kommer på fötter och exporten kommer igång. Vi ska nog inte räkna så mycket med USA och deras idéer just nu, men för skogsindustrin är Europa, Mellanöstern och naturligtvis Storbritannien väldigt viktiga exportmarknader. Nästan 90 procent av förädlingsvärdet från skogen exporteras. Därmed exporteras också klimatnytta från skogen.

Arbetsmarknadsministern sa i sitt svar att parterna ända sedan 2022, när man mottog utredningen, har varit väldigt delaktiga. Vi hörde i debatten här tidigare att arbetsmarknadsministern var stolt över parternas arbete. Parterna har faktiskt lagt fram ett förslag till ett reformerat korttidsarbete som skulle vara mycket bättre.

Arbetsmarknadsministern säger att det är för många dåliga förslag. Utredningen kom med en mängd förslag, så arbetsmarknadsministern kanske för parterna kan redogöra för vilka delar i utredning SOU 2022:65 som var dåliga. Vad är det som gör att man väljer att inte gå vidare med ett reformerat korttidsarbete?