Protokoll 2025/26:58 Torsdagen den 15 januari

interpellationsdebatt / Svar på interpellation 2025/26:256 om rätten till teckenspråk genom livet
Anf. 159 Nadja Awad (V)

Fru talman! Jag har flera saker som jag vill lyfta upp, men jag börjar med Äldreomsorgslyftet. Jag är talesperson för Vänsterpartiet i äldreomsorgsfrågor. Vi har välkomnat Äldreomsorgslyftet, men vi har inte uppfattat det som att regeringen har skickat några signaler till kommunerna och regionerna om att särskilt satsa på det svenska teckenspråket.

Kompetensförsörjningsbehovet kommer att vara enormt framöver för en rad olika språk men framför allt för det svenska teckenspråket. Om man inte kan tala med en omsorgstagare som är döv blir det rent ut sagt diskriminerande. Där undrar jag om regeringen ämnar ge signaler till kommunerna om att inkorporera det svenska teckenspråket i Äldreomsorgslyftet på arbetsplatser. Det var min första fråga.

Min andra fråga är kopplad till utbildning för döva. Jag menade inte att regeringen har gjort en ändring som har lett till att döva barn inte får undervisning på sitt språk eftersom teckenspråk inte omfattas av modersmålsrätten. Så har det varit väldigt länge. Det jag menade var: Ämnar regeringen göra någon regeländring för att se till att det svenska teckenspråket blir en del av modersmålsrätten? Kommer specialskola att göras tillgänglig via fritt skolval, eller är det återigen bara en kommunal angelägenhet? Vilka signaler vill regeringen skicka?

Att Riksgymnasiet i Örebro, som är det enda riksgymnasiet för döva, har en gräns på fyra sökande är också exkluderande. Det krävs minst fyra sökande för att man över huvud taget ska titta på om en sökande får gå ett gymnasieprogram där. En sådan gräns kan vi inte ha.

Skollagen behöver tydliga språkgarantier för att säkerställa att det svenska teckenspråket får samma värde som svenska språket. Också detta kräver att vi har lärare med teckenspråkskompetens och läromedel på teckenspråk. Vad ämnar regeringen göra i denna fråga?

Vi vet att det sker nedskärningar i skolor över hela landet – de största på 30 år – och att behörig personal saknas. Många har flytt från skolan och jobbar med allt annat än det. Hur ska vi locka tillbaka de lärare som har teckenspråks- och dövkompetens till svensk skola? Och hur ser vi till att fler utbildas?

Sedan fick jag inte något svar om vad regeringen tycker om tolktjänstutredningens förslag att samla det allmänna stödet till tolk i arbetslivet hos Arbetsförmedlingen inom ramen för den särskilda insatsen för bidrag till tolk för döva. Det skulle verkligen säkerställa att fler får tolkstöd i arbetslivet.

Vi behöver också höja det statliga lönebidraget så att småföretag kan anställa döva och andra personer med funktionsnedsättning.