Fru talman! Jag tackar Nadja Awad för frågan.

I mitt yrke som lärare i svenska och engelska har jag ägnat större delen av mitt arbetsliv åt just språkutveckling hos barn och unga, så jag är mycket väl medveten om vad det betyder att få rätt förutsättningar för språkutveckling.

Bestämmelsen att elever ska erbjudas modersmålsundervisning kan kommuner eller enskilda huvudmän inte bortse från. Jag vill understryka att regelverket inte på något sätt är förändrat; det är tvärtom oförändrat. Regeringen har alltså inte fattat något beslut om ändrade regler som omöjliggör undervisning i teckenspråk som modersmål. Den som har ett annat modersmål än svenska, tillhör någon av de nationella minoriteterna eller använder teckenspråk ska ges möjlighet att utveckla och använda detta språk. Det är det allmänna som ansvarar för detta, och det står väldigt tydligt i språklagen. Elever som har rätt till modersmålsundervisning ska få det. En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet och eleven har grundläggande kunskaper i språket. Det är alltså språklagen jag är ute efter att förtydliga.

Från och med den 1 januari i år trädde ett nytt public service-uppdrag i kraft som ytterligare förstärker Utbildningsradions ansvar för programutbud på nationella minoritetsspråk och teckenspråk. Det gör dialogerna och det fortsatta arbetet till en central del av den demokratiska infrastrukturen.

Det snuddades också vid omsorgen, och äldreomsorgen är en prioriterad fråga för regeringen. Att personalen har rätt kompetens är centralt för kvalitet och säkerhet i äldreomsorgen. Samtidigt ska nämnas att kompetensförsörjningen är en stor utmaning för våra kommuner. Satsningen Äldreomsorgslyftet syftar till att stärka kompetensen inom kommunalt finansierad vård och omsorg för äldre genom att ge ny och befintlig personal möjlighet att utbilda sig på arbetstid.

Medel från Äldreomsorgslyftet får också användas till att ge personal möjlighet att gå kurser i vård- och omsorgssvenska och kurser kopplade till just språk i samband med annan utbildning som bedrivs inom ramen för Äldreomsorgslyftet. Medel får också användas till språkutveckling på arbetsplatsen och språkutvecklande arbetssätt, såsom att utbilda medarbetare till språkombud. Ny och befintlig personal på arbetsplatser där ett väsentligt behov av svenskt teckenspråk finns får även möjlighet att på arbetstid gå kurser i svenskt teckenspråk.

Detta är alltså nyheter som ger ytterligare möjlighet att förstärka kvaliteten inom svensk vård och omsorg.