Fru talman! Jag kan börja med att konstatera att det är ganska självklart och tydligt att Vänsterpartiet tycker att staten ska ta mer ansvar för att säkerställa att varenda människa med en funktionsnedsättning ska få den LSS-insats eller de hjälpmedel den har rätt till. Det tycker vi ska vara ett statligt ansvar.

Det låter lite som om ministern har frånsagt sig allt ansvar och lägger det på kommunerna och regionerna och som om ingen kan ändra i lagen för att se till att staten tar större ansvar för LSS-insatserna och säkerställer att de fördelas jämlikt över hela landet. Men vi är ju lagstiftare. Jag är en av 349 lagstiftare i Sveriges riksdag. Vi kan ändra LSS-lagen, eller hur? Det kan vi faktiskt göra. LSS-lagen är trasig, vilket jag tryckte på också i mitt första anförande.

Helt uppenbart efterlevs inte LSS-lagens intention att se till att personer med funktionsnedsättning får leva ett liv som alla andra. Det är någonting som inte stämmer när det gäller hur lagstiftningen är utformad, hur den efterlevs och om det finns tillräckligt med resurser för att man ska få den insats man har rätt till. Det kan vi ändra på. Men regeringen har varit helt handfallen. Man har gjort andra prioriteringar. Man har varit snabb med att sänka skatten för sig själva, inklusive ministern, resten av regeringen och Sverigedemokraterna, med cirka 70 000 kronor varje år sedan man tillträdde. Det har varit prioriteringen. Det har kommit fler jobbskatteavdrag som gynnar de allra rikaste. Vänsterpartiet gör andra prioriteringar.

Ministern gick in på vad Vänsterpartiet och den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen har för ansvar vad gäller LSS-lagen och tillgången till hjälpmedel. Jag vill bara poängtera att under 2024 fick 650 av landets drygt 100 000 synskadade personer ledsagning. Bara 650 av landets drygt 100 000 synskadade fick ledsagning! Så är det i Ulf Kristerssons och Jimmie Åkessons Sverige under den mandatperiod vi befinner oss i just nu. Det har alltså blivit sämre med den här regeringen.

Jag skulle inte säga att tidigare regeringar har varit handlingskraftiga när det gäller att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får de insatser de har rätt till enligt LSS. Jag tycker att man borde rikta kritik mot tidigare regeringar också, absolut. Men det har ju blivit sämre med den här regeringens politik. De har återigen prioriterat annorlunda och gjort miljardärerna rikare och gett ministern och Jimmie Åkesson en lönehöjning nu efter årsskiftet.

Det är dessa prioriteringar man har gjort, och det är därför jag påtalar avsaknaden av resurser för att säkerställa exempelvis att Emelie får sin ledsagning eller att Patric får sin assistans. Det är den debatten jag vill ha. Vad kan vi göra här och nu för att se till att dessa personer får sina LSS-insatser?

Vad vill regeringen göra i frågan?