Fru talman! Varenda minister i regeringen och varenda riksdagsledamot i Sverigedemokraterna kan välja hur lång tid en dusch får ta eller vilken måltid hon vill äta. Hon kan grilla med familjen, handla eller gå på konsert utan att vara beroende av någons nåd eller barmhärtighet. Men efter snart fyra år vid makten har regeringen med hjälp av Sverigedemokraterna tagit ifrån personer med funktionsnedsättningar den friheten.

Jag kommer inte att sluta tjata om Patric som har en cp-skada men inte får assistans, bara hemtjänst på kortare besök. Därför tvingas han vara sängliggande 18 timmar varje dag.

Emelie är 24 år, blind och rullstolsburen men får inte ledsagning. Hon får inte bestämma när hon vill flytta hemifrån eller ta en fika med kompisarna på stan. Emelie är helt beroende av sina föräldrar.

Fyraåriga Lian kan inte se, stå, höra eller prata men får ingen assistans. Därför tvingas hennes pappa assistera henne. Han får därmed 19 timmars arbetsdag.

Maria Andersson krävs på över 1 miljon kronor i assistansskulder, trots att det uppenbarligen är Försäkringskassan som har gjort fel. Hon använder sina egna knappa resurser för att överklaga mot en gigantisk myndighet.

I Laholm har man fått vänta i nästan ett och ett halvt år för att få en LSS-bostad. Isabelle, 23 år, möts inte av utbildad personal utan i stället av väktare som övervakar henne i hennes eget hem.

Om varken staten eller kommunen undersöker hur många minuter och sekunder jag eller någon annan person med normerande funktionalitet behöver för att duscha, klä på sig eller gå en promenad, varför ska personer med funktionsnedsättning behandlas på det viset när de ansöker om assistans?

Under nyår och i snöstorm har duktiga personliga assistenter arbetat och gett personlig assistans. Sveriges regering med hjälp av Sverigedemokraterna tackar dem med att skära ned i assistansersättningen så att de får en urusel lön.

I daglig verksamhet lönar det sig inte för personer med funktionsnedsättning att arbeta, för många får inte ens lön. Många arbetar gratis åt en arbetsplats. För dem som får ersättning för sitt arbete kan det handla om 20 kronor per dag, som i Malmö, eller 15 kronor i timmen, som i Huddinge. Det här berör över 40 000 personer som jobbar i daglig verksamhet. De tvättar åt äldreboenden, jobbar i kaféer, tillverkar produkter som sedan säljs eller skottar snö varje dag men får inte rätt till en hederlig lön, semesterersättning eller a-kassa. De får inte heller chansen att gå över till ordinarie arbetsmarknad eller utbilda sig, vilket är tanken med daglig verksamhet enligt LSS.

När det gäller frågan om hjälpmedel: Varför är en elrullstol helt gratis i Östergötland medan den kostar 1 450 kronor plus en årlig avgift på 600 kronor i Värmland? Din adress avgör alltså vad rullstolen kostar.

Människor med funktionsnedsättningar vill inte se några strategier eller stödmaterial här och där, utan de vill att lagstiftningen ska lagas och att resurserna som regeringen ger ska öka, men ingenting händer.

Fru talman! Regeringen är snabb med att ordna skattesänkningar för sig själva och miljardärerna och att lagstifta för att utvisa välfärdsarbetare inom äldreomsorgen och LSS. Tycker ministern att regeringen gör tillräckligt för att LSS-lagens intention ska efterlevas över hela landet? Tycker ministern att regeringen gör tillräckligt för att se till att tillgången till hjälpmedel är jämlik över hela landet?