Protokoll 2025/26:57 Onsdagen den 14 januari

/ Partiledardebatt
Anf. 60 Nooshi Dadgostar (V)

(Applåder)

Herr talman! Först några ord om det som händer i Iran. Den iranska regimen har under decennier gjort sig skyldig till grova brott mot mänskliga rättigheter genom fängslanden, tortyr och brutalt våld mot sin egen befolkning. Vi får nu rapporter om att regimen kan ha mördat 12 000 personer vars enda krav var frihet – någons barn, någons älskade.

Regeringen och EU måste agera. Mördandet på Irans gator måste stoppas, revolutionsgardet terrorstämplas och de politiska fångarna släppas. Regimen måste falla.

(Applåder)

Nu har vi nått mandatperiodens slut. Det är dags att göra bokslut. Moderaterna bad oss att bita ihop, och SD bad oss att gå och handla billigare om det inte passade med höga matpriser.

Några i Sverige har fått det fantastiskt mycket bättre under dessa år. Kristersson och Åkesson har sänkt skatten med 70 000 kronor per år för sig själva och alla andra med lika höga löner. Men alla andra har fått betala priset för det.

Matjättarna höjde priserna, vinsterna skenade och många familjer gick på knäna, men inget gjordes. Hyresvärdarna höjde hyror och bankerna höjde räntor, men inget gjordes. I stället höjdes avgifterna för att ta ut medicin. I stället höjdes pensionsåldern, och CSN-lånet har blivit dyrare. Nedskärningar i vården har gett oss ännu längre vårdköer och lett till ångest, stress och oro för den som får en allvarlig sjukdom.

Det är inte så det ska vara. När man bygger så stora klyftor mellan människor blir det också svårare att lösa stora samhällsproblem tillsammans – att bygga bort klimathotet, bekämpa arbetslösheten och få kontroll över kriminaliteten. Detta är ett Sverige vi inte känner igen oss i. Det är sannerligen inte det Sverige jag växte upp i.

Miljardärerna har blivit rekordmånga i Sverige, liksom de som lever i fattigdom. Och tro mig – det finns ett samband. Vi blev lovade att om miljardärerna bara blev rikare skulle jobben komma. Det var 25 år sedan, och de har fortfarande inte kommit.

Nu är det dags att ta tillbaka pengarna och skapa riktiga jobb som får tågen att gå och välfärden, skolan, vården och omsorgen att fungera. Därför föreslår vi en miljardärsskatt.

(Applåder)

I dag äger fem personer lika mycket som fem miljoner svenskar. Medan patienter dör i vårdköer köper andra jetplan och lyxbåtar. Det är som att spola tillbaka mänsklighetens utveckling med 100 år.

I år är det valår. I år ska vi få en ny regering och en ny inriktning för Sverige. Vi behöver återupprätta det svenska folkhemmet. Det ska inte finnas styvbarn eller kelgrisar. Ingen ska längre i privata syften kunna ta skattepengar från våra barn, de sjuka och de äldre. Våra skattepengar ska användas för det gemensamma bästa.

Det måste bli billigare att bo och att leva. Räkningarna måste ned. Mat, boende, fritidsaktiviteter för barnen, tandvård – kostnaderna ska kapas. Det är vårt löfte.

Alla ska ha ett jobb att gå till. I dag har vi massarbetslöshet i Sverige. En ny regering kommer att satsa på Sverige och bygga ut Sverige. Stora investeringar behöver göras, och det kommer att skapa jobb och tillväxt.

Vi ska gå hårt åt arbetslivskriminalitet, skattebrott, knarkhandel och bedrägerier. Barnen ska skyddas och rekryterarna straffas hårt. Vi ska ta tillbaka kontrollen över vår järnväg, vår elproduktion och vår skola. De som har mycket kan bidra med mer för att trygga vår beredskap, bidra till att cancersjuka får den bästa tänkbara behandlingen i tid och bygga en mur mot den råa fattigdom som återigen visar sitt fula tryne i vårt land.

Framtiden är ljus om vi bygger den tillsammans. Kanske är det din tur att ställa dig upp i dag; du kan skapa förändring. Tala med din familj, dina grannar och dina kollegor för ett Sverige som håller ihop!

(Applåder)

I detta anförande instämde Andrea Andersson Tay, Samuel Gonzalez Westling, Isabell Mixter, Håkan Svenneling, Ilona Szatmári Waldau och Jessica Wetterling (alla V).