Herr talman! Ja, vi debatterar ekonomiskt våld. Jag vill ändå vidhålla att man för att våga ta de steg som krävs för att komma ur även detta behöver kunna lita på att rättsväsendet finns där. Många av de här kvinnorna kan aldrig undkomma det ekonomiska våldet om inte förövarna faktiskt låses in.

När det gäller grundläggande förutsättningar, som ledamoten var inne på, håller jag med om att det är oerhört viktigt att man har en grund i sin självständighet. Den här regeringen ser att nyckeln till detta är att kvinnor kommer i arbete. Det är en del av det som har avhandlats här när det gäller ekonomiskt våld – om man inte har en egen ekonomi är det nästan omöjligt att lämna förövaren. Vi försöker få det att gå ändå på olika sätt, till exempel genom lämnaprogram, genom att myndigheter fångar upp och genom att vi ser över systemen, även om man står där helt utblottad. Det allra bästa är ju dock att man inte hamnar där utan i stället själv har möjlighet att ta sig ur relationen. Här finns det skiljelinjer mellan regeringsalternativen och Vänsterpartiet.

Grunden är att den här regeringen tror på kvinnors förmåga att få ett självständigt liv genom att arbeta i stället för genom bidragsberoende. Det är inte ekonomisk självständighet. Därför vidtar vi flera olika åtgärder. Många av dem är riktade mot utrikes födda kvinnor, som är de som står allra längst bort, och kvinnor som är utsatta för hedersvåld och en problematik som är ännu mer komplex. Bidragsreformen är en del. Allt stöd gällande kompetenshöjande åtgärder är också oerhört viktigt för att stärka dessa kvinnor.