Herr talman! Jag blir faktiskt beklämd när jag hör Ebba Busch prata.

Jag frågar alltså om människor som 35-årige Sam, som har fast jobb på ett äldre- och demensboende i Nyköping och som riskerar att skickas till Syrien efter tio år i Sverige. Jag frågar om en specialistsjuksköterska i Lund, i hemsjukvården, som från en dag till en annan nu ska utvisas med sin fru, som jobbar som sjuksköterska i Malmö. Från lilla Norsjö rapporteras om Sara, Farhood och deras son som gått runt och väntat på ett utvisningsbesked. Sara säger själv: Vi har gjort allt rätt. Vi har lärt oss svenska. Vi har jobbat, köpt hus och klarat oss själva. Det är dem jag frågar om, Ebba Busch.

Är Ebba Busch nöjd med de här utvisningarna? Är ni, nu när ni ser konsekvenserna av ett system som uppenbarligen är långtifrån perfekt, beredda att backa och beredda att göra det nu?

(Applåder)