Herr talman! Jag vill börja med att tacka ledamoten för interpellationen och också för en innehållsrik debatt som har handlat om både det ena och det andra.

Jag kan bara konstatera att det finns flera olika sätt att stärka ekonomin för människor på. För den som får 1 000 kronor mer att handla för varje månad spelar det kanske liten roll om detta sker genom höjda bidrag eller genom sänkt skatt. Men för samhället i stort spelar det väldigt stor roll. Om man då, som Vänsterpartiet, inte vill stå bakom en halverad matmoms blir det inte heller 1 000 kronor mer i månaden att handla för över huvud taget. Då får man helt enkelt som hushåll inte mer pengar kvar i plånboken.

Men tack och lov är det regeringen som bestämmer de sakerna, och nu får svenska folket och svenska hushåll betydligt mer pengar i plånboken. Man får sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning och på arbete. Man får sänkt skatt på el. Man får också sänkt skatt och halverad matmoms, vilket kommer att stärka de svenska hushållens ekonomi avsevärt.

Genom sänkt skatt kan både den som har störst behov av stärkt ekonomi och den som arbetar hårt få en bättre ekonomi. Att fler arbetar gynnar definitivt alla. Det är precis så som kakan växer och skatteintäkterna ökar, så att vi kan fördela till fler.

Jag tror ändå att det viktigaste i den debatt som vi har haft i dag, som jag ändå finner att vi har viss samsyn i, är att vi behöver bereda plats för betydligt fler på vår arbetsmarknad. Fler måste få komma till sin rätt. Den arbetsförmåga som så många har måste tas till vara.

Just därför tycker jag att det är lite märkligt att ledamoten inte tar till sig att vi just nu håller på och bereder förslag om att utöka möjligheten till skyddade arbeten och att skapa större möjligheter för fler att återgå i arbete eller att komma till sin rätt via praktik och annan form av sysselsättning.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.