Herr talman! Att tydliggöra hur behoven ser ut är bra. Det är också bra med förenade anställningar.

Jag har tidigare ställt sex frågor till regeringen om vad man tänker göra med de olika rapporterna från Nationella vårdkompetensrådet och med den nationella planen, men jag har hittills inte fått något svar. Det jag är ute efter är de strukturella åtgärderna. Kompetensförsörjningsproblemet gör att det inte går att öka antalet vårdplatser – något som Socialstyrelsen säger är nödvändigt – och som jag nämnde tidigare saknas både specialistläkare och distriktssköterskor i primärvården. Det var 6 800, eller 2,4 procent, fler månadsanställda inom vården i Sveriges regioner 2024 jämfört med 2022, och det räcker inte för vare sig dagens behov eller personalförsörjningen i kris och krig, som Markus Selin ska debattera i nästa interpellationsdebatt. Personalen utgör ju grunden för hela hälso- och sjukvården, och därför är det viktigt att lyfta blicken och vidta långsiktiga, strukturella åtgärder för att främja kompetensförsörjningen.

Det finns många förslag som regeringen kan anta eller förkasta. Det kanske är värt att pröva en del förslag och se vad de får för effekt. Man behöver kanske inte vänta på ytterligare en utredning då det redan finns ganska många. Sjukvårdsministern är ju en stark förespråkare för en ökad nationell styrning av hälso- och sjukvården, och då är kompetensförsörjning ett bra område att ta tag i när det gäller de delar som vilar på det statliga ansvaret. Det handlar till exempel om nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning, nationellt ledarskapsprogram, särskilt ledarskapsprogram för primärvården, avtal för vårdvetenskaplig utbildning, lärande och forskning för flera av vårdens professioner med mera.

Utredningen Utvecklat samarbete för verksamhetsförlagd utbildning kom för två tre år sedan, men regeringen har inte lagt fram något förslag utifrån den. För två år sedan kom även Nationella vårdkompetensrådet med flera förslag också på statlig nivå. Det handlade bland annat om kompetensförsörjning av läkare i primärvården, som verkligen har behov av fler specialistläkare.

Jag nämnde också utredningen Stärkt patientsäkerhet genom rätt kompetens, som kom med många förslag, bland annat om regelbunden fortbildning för att säkra god vård och en skyldighet för arbetsgivaren att erbjuda regelbunden fortbildning. Utredningen föreslår bland annat ett vårdprofessionslyft utifrån modellen Lärarlyftet. Vi tycker att det är viktigt att ta detta vidare.

Vad händer med dessa utredningar? Kommer regeringen att ta förslagen vidare, eller kommer de att läggas på hyllan permanent? Och vad händer med alla förslagen i de cirka 20 rapporterna från Nationella vårdkompetensrådet? Jag som har varit ganska länge i branschen tycker att där finns förslag som tar tag i kompetensförsörjningsproblemen på ett nytt sätt och som är värda att tas vidare.

Vi socialdemokrater har också lagt fram ett förslag om en beredning för välfärden och vårdens kompetensförsörjning. Det är ett sätt att ta ett samlat grepp om alla förslag till regeringen som nu ligger på Regeringskansliet och har en oklar framtid.

(Applåder)