Herr talman! Tack så mycket, statsrådet, för svaret!

Jag vill inledningsvis säga att eftersom jag lämnade in den här interpellationen för en och en halv månad sedan har en del saker hänt. Det innebär att det kommer att komma en del frågor om det som har hänt. På ett sätt har statsrådet redan svarat på frågan om ett samlat förslag. Det som nu händer är nämligen att man inte lägger fram ett samlat förslag, utan man bryter ut en del ur förslaget till ett nytt utjämningssystem och lägger det på bordet.

Herr talman! Kommuner som redan i dag kämpar med svag skattekraft, ökande behov och stora svårigheter att klara välfärdens uppdrag riskerar nu att förlora betydande resurser, mer än de resurser som man redan har förlorat eftersom SD-regeringen har bestämt att man skulle ta bort de särskilt riktade resurser till mindre kommuner som den socialdemokratiskt ledda regeringen tog fram just för att få en mer jämlik välfärd i hela landet.

Att man nu lägger fram ett sådant här förslag är allvarligt. Det riskerar att slå hårt mot många av Sveriges mindre kommuner. Det Sverige behöver är ett starkt och rättvist utjämningssystem – det handlar alltså om hur vi fördelar resurser till kommuner och regioner. Det är en grundbult i vår välfärdsmodell. Det är ett system som ska säkerställa att människor får tillgång till god välfärd oavsett var i landet de bor. Därför tillsattes alltså den här utredningen, den så kallade Utjämningskommittén. Den gjorde sitt arbete och levererade ett genomarbetat helhetsförslag redan i början av mandatperioden.

Regeringen hade kunnat ta detta förslag och lägga fram en samlad reform för ökad jämlikhet i hela landet. I stället väljer man att plocka ut en liten del, förenkla och låta konsekvenserna landa på de små kommunerna. Det är inte ansvarsfullt. Det är inte rättvist.

Små kommuner har i många fall högre kostnader per invånare. Det handlar om geografi, om demografi och om ansvar för välfärd i områden där avstånden är stora och befolkningsunderlaget begränsat.

Det här är välkänt; vi vet detta. Det är just därför som vi har ett utjämningssystem. Ändå hör vi nu företrädare, det vill säga statsrådet, för regeringen tala om att vissa kommuner ska missgynnas därför att fler ska vilja slås ihop. Då måste man fråga sig: Finns det en plan? Finns det en lista över kommuner som regeringen anser bör upphöra att existera som självständiga?

Det här illustrerar ett större problem. Det är en regering utan sammanhållet ansvarstagande och utan respekt för de kommuner som bär upp välfärden. Det här är inte vad Sverige behöver. Vi behöver en politik som stärker hela landet, inte en som vänder ryggen åt de små kommunerna.

Statsrådet talar väldigt ofta om effektivitet och förenkling. Det är bra att vara rädd om pengarna. Men det statsrådet nu föreslår innebär i praktiken att små kommuner förlorar resurser utan att problemen de brottas med försvinner.