Herr talman! Det verkar vara två saker som går igen i finansmarknadsministerns debatter. Vi har tidigare haft debatt om detta och om andra saker.

En sak är att finansmarknadsministern verkar gilla väldigt mycket att ställa frågor till den som ställer frågan. I en av våra debatter har någon räknat ut att finansmarknadsministern ställde femtio frågor till mig under en enskild interpellationsdebatt.

Det är ändå ett märkligt förfarande. Interpellationsdebatter handlar om oppositionens möjligheter att ställa frågor till statsråd och till regeringen. Det handlar inte om att statsråd ska ställa fler frågor till oppositionen, till riksdagsledamöter än vad riksdagsledamöter ställer till statsrådet och regeringen. Det är väldigt märkligt.

Det andra som är väldigt tydligt i finansmarknadsministerns egna sociala medier är att han älskar att dra upp saker som Socialdemokraterna har gjort. Det handlar om tidigare ageranden och politik. Men nu måste väl ministern ändå börja ta ansvar för sin egen politik? Han måste svara på de frågor som en riksdagsledamot med rätta får, kan och bör ställa till regeringen.

Åter till frågan. Vi hade en debatt om aktieköpen redan i augusti. Då svarade finansmarknadsministern på en del av de frågor som jag ställde. Den här debatten är mot bakgrund av aktieköpen. Men den fråga som jag har ställt är vad statsministern anser och om han har förtroende för de statsråd och de statssekreterare som uppenbarligen inte har följt reglerna som ändå finns.

Problemet är större än enskilda affärer. Antingen är regelverket otydligt eller så följer inte statsråd och statssekreterare de regler som gäller. Finansmarknadsministern har här ställt frågor om vad tidigare socialdemokratiska ministrar eventuellt har gjort. Jag kan svara på frågan om vad som har hänt här.

Det är bland annat att ministrar, det vill säga statsråd, inte har anmält jäv när man har fattat beslut om frågor som berör det som man själv har aktieinnehav i. Det har gjorts en gång, vad jag har kunnat läsa mig till – en enda gång, trots att beslut som berör de egna aktieinnehaven har fattats vid ett flertal tillfällen.

Vad handlar det om? Det handlar om ministrar och statssekreterare som har handlat med aktier i bolag som direkt påverkats av ministrarnas politiska beslut. Flera har underlåtit att anmäla aktieinnehav och flera har deltagit i beslut trots uppenbara jävsrisker.

Bedömer statsrådet att allt det här har skett enligt de regler som finns? Det är min fråga, och den kan jag ändå ställa här. Eftersom jag inte kan ställa frågan till statsministern om hans förtroende och om han tycker att det behöver göras någonting kan den minister som är här väl ändå svara på om det här är rimligt och rätt.