Fru talman! Riksenheten för säkerhetsmål och chefsåklagare Per Lindqvist har utrett brottsmisstankarna mot en före detta säkerhetsrådgivare vid Statsrådsberedningen i Regeringskansliet. Det handlar om statsminister Ulf Kristerssons bästa kompis Henrik Landerholm.

Säpo slår i sin förundersökning fast att Regeringskansliet har lämnat en oriktig redogörelse för händelseförloppet. Ett av felen har berört tidslinjen och hanteringen kring information som tillsänts Regeringskansliet. När Regeringskansliet hade att lämna ut mejl till Säpo kring detta, då Säpo hade att samla in bevisning, exkluderades detta bevis. Regeringskansliet avstod sålunda från att lämna ut bevisning till rättsvårdande myndighet.

Vad gäller frågan om att Regeringskansliet har undanhållit bevis för Säpo har chefsåklagaren sagt: Det ligger utanför ramen för den brottsutredning som vi bedriver, och vi har därför inga synpunkter på detta.

Fru talman! Det åligger inte Riksenheten för säkerhetsmål att väcka åtal mot eller utöva tillsyn av regering och enskilda statsråd. Det ansvaret åligger riksdagen i enlighet med regeringsformen. Det kallas granskning och är grundlagsskyddat.

Jag har fått svar från justitieministern att inga åtgärder har vidtagits av statsministern för att han själv eller hans kansli inte ska undanhålla bevis från Säpo framgent. Det är besynnerligt.

Fru talman! I en annan men närliggande fråga som gäller att statsministern och hans kansli har brustit i sin hantering av offentlighetsprincipen i Landerholmsaffären har regeringen genomfört åtminstone en delvis utredning om det inträffade samt vidtagit vissa åtgärder såsom utbildningsinsatser och stödmaterial.

Justitieministern har till riksdagen vidgått att statsministern och hans medarbetare borde ha hanterat det annorlunda, men varför görs inte detsamma när det kommer till att inte undanhålla bevis från en rättsvårdande myndighet? Enligt Säpo har statsministerns kansli brustit här, och då är det rimligt att, liksom i det andra fallet där justitieministern vidgått att statsministern brustit, dels undersöka saken, dels vidta utbildningsinsatser och ta fram stödmaterial så att det inte upprepas. Varför har det inte gjorts av statsministern?

Det är, fru talman, mycket allvarligt att vi har ett statsministerkansli som lämnar oriktiga redogörelser till rättsväsendet. För att använda Säpos egna ord: Statsministern är chef och bär ansvar.

Fru talman! Justitieministern säger att han inte kan kommentera en pågående rättsprocess. Det har jag inte heller begärt. Frågan om varför statsministerns kansli har lämnat en oriktig redogörelse till Säpo är inte föremål för någon rättsprocess. Det är inte heller något som, vad jag förstår, prövas i pågående rättsprocess, lika lite som utlämnandet av handlingar om Landerholmsärendet är föremål för en rättsprocess. Där har justitieministern vidgått att statsministern har brustit i sin hantering. Justitieministern har där meddelat att utredning och åtgärder har vidtagits.

Fru talman! Hur kommer det sig att det har varit möjligt att göra detta under tiden som Landerholm står åtalad men inte det andra? Inget av detta prövas av rättsväsendet.

Jag upprepar vad chefsåklagaren har sagt om att statsministerns medarbetare har lämnat en oriktig redogörelse till Säpo: Det ligger utanför ramen för den brottsutredning som vi bedriver, och vi har därför inga synpunkter på detta.

Eller har justitieministern andra uppgifter? I så fall har justitieministern de facto kommenterat ärendet, om än indirekt, vilket skulle vara problematiskt.

Här måste jag be justitieministern om ett klargörande i denna redan röriga Landerholmssoppa. Är statsministerns kanslis undanhållande av bevis uppe för prövning i rättsprocessen, trots att chefsåklagaren har sagt att det inte är det? Det är i så fall en stor nyhet. Men om det inte är föremål för detta, fru talman, bör justitieministern sluta gömma sig bakom tomma ord så att riksdagens granskning kan fortgå i enlighet med regeringsformen – vår grundlag.

Vi måste få granska detta. Man kan inte gömma sig bakom att det här är en rättsprocess, för det ryms inte i den pågående rättsprocessen.