Fru talman! Tack till justitieministern och meddebattörerna, ledamöterna Sanna Backeskog och Helena Vilhelmsson, för er kunskap och ert engagemang i den här frågan!

Jag ska kommentera justitieministerns svar. Någonting som jag har kommit tillbaka till förut när vi har debatterat ansvarsfrågan är att jag tycker att det ska vara bättre möjligheter för regeringar att styra. Jag tycker att jag ser en brist i fråga om hur man kan styra.

Den kanske största utmaningen i arbetet mot mäns våld mot kvinnor är inte bristen på insikt eller ambition. Problemet är snarare glappet mellan det vi säger och det som sker i rättsprocessen. Vi har lagstiftning, vi har reformer och vi har ökade resurser. Ändå ser vi gång på gång hur kvinnor lever med hot under lång tid, hur anmälningar inte leder till tillräckligt snabba åtgärder och hur upprepade varningssignaler inte fångas upp i tid. När rättsprocessen drar ut på tiden kan våldet eskalera med förödande konsekvenser.

Mäns våld mot kvinnor slår sönder samhället och slår sönder familjer. Det hotar kvinnors liv, dödar kvinnor och påverkar våldsutvecklingen i generationer. Mycket av det som görs i dag är bra, men vi måste också bli bättre.

Jag vill därför tacka justitieministern för debatten och även för årets övriga debatter. Jag passar också på att önska en god jul och ett gott nytt år, så hörs vi igen på andra sidan!