Fru talman! Ulrika Liljeberg har frågat mig om jag anser att Polismyndigheten arbetar i enlighet med regeringens uppdrag när det gäller de så kallade mängdbrott som drabbar småföretagare. Om jag inte anser det undrar Ulrika Liljeberg om jag avser att vidta åtgärder för att lösa småföretagens problem med mängdbrott.

Jag vill börja med att tacka Ulrika Liljeberg för att hon lyfter en viktig fråga. Vi vet att brottslighet som drabbar företagare kan få, och alltför ofta får, väldigt stora negativa konsekvenser både för företagarna själva och för samhället i stort. Det rör förstås ekonomi och ekonomiska värden, men det handlar också om tilltron till rättsväsendet och tilliten i samhället i stort.

Konkret handlar det ofta om stölder och bedrägerier, men också om olika former av hot och utpressning. Arbetet med att förebygga och förhindra sådan brottslighet måste bli mer offensivt; det håller jag helt med om. Om brotten ändå äger rum måste de också i högre grad än i dag klaras upp för att ge brottsoffret upprättelse.

Konkurrenskraftiga svenska företag är förstås avgörande för Sveriges ekonomi och för vår gemensamma välfärd. Dessa företag bidrar till innovation och skapar arbetstillfällen, och de är en förutsättning för vårt välstånd. Det betyder att brott som drabbar företag och företagare inte bara drabbar näringslivet utan i förlängningen hela samhället.

Dessa så kallade mängdbrott, alltså stölder, bedrägerier och skadegörelse, orsakar stora ekonomiska förluster, skapar otrygghet och riskerar att underminera tilltron till rättsväsendet. Dessutom är de numera inte sällan på olika sätt kopplade till den organiserade brottsligheten.

Det råder ingen som helst tvekan om att regeringen över tid har gett Polismyndigheten väldigt stora resurstillskott. Med det följer också mycket tydliga förväntningar på bland annat en ökad brottsuppklaring. Det gäller även när det kommer till de så kallade mängdbrotten. Detta framgår mycket tydligt i regleringsbrevet till polisen, men också av det uppdrag som rikspolischefen fick när hon tillträde sitt uppdrag för ungefär två år sedan.

Utifrån detta arbetar polisen också med att stärka sin lokala polisiära närvaro och att på olika sätt öka effektiviteten i den brottsutredande verksamheten. Myndigheten bedriver också ett aktivt brottsförebyggande arbete, bland annat för att förhindra stölder som begås av internationella stöldligor.

Regeringen arbetar för sin del även målmedvetet för att ge de brottsbekämpande myndigheterna ännu bättre och ännu effektivare verktyg. Den 1 september i år infördes brottet utförselhäleri. Det betyder konkret att det blir en kriminalisering av att föra ut stöldgods från Sverige. Det är ganska hårresande att det inte var kriminaliserat tidigare, men glädjande nog är det så nu.

Tullverket har för sin del fått utökade befogenheter att kroppsvisitera och söka igenom olika transportmedel i gränsnära områden både vid inresa till och utresa från Sverige. Lagen (2023:474) om polisiära befogenheter i gränsnära områden har gett polisen bättre möjligheter att göra inre utlänningskontroller och ingripa mot exempelvis smuggling eller utförsel av stöldgods i gränsnära områden. Till det kommer att både polisen och tullen har fått bättre möjligheter att bedriva kamerabevakning i dessa områden, bland annat med teknik för automatisk igenkänning av registreringsnummer.

Regeringen har även initierat en översyn av den lagstiftning om tillträdesförbud till bland annat butiker som infördes 2021. Med utgångspunkt i synpunkter från Svensk Handel och andra aktörer i branschen tillsattes i september i år en utredning i syfte att se över hur regelverket kring tillträdesförbud ytterligare kan skärpas. Utredaren ska presentera sina förslag i juli 2026.

Utöver detta har regeringen tagit emot förslag från en utredning som haft i uppdrag att se över straffskalorna och påföljdssystemet. Utredningen har bland annat föreslagit ändringar av reglerna om straffmätning av flerfaldig brottslighet. Poängen med det är att varje enskilt brott ska få större betydelse för det straff som döms ut. Detta vet vi är en fråga som har lyfts av många småföretagare. Man kanske är ett brottsoffer bland många, men just det brott man blivit utsatt för blir inte utrett och lagfört – och så får man ingen upprättelse. Till det kommer förslag på andra förändringar, till exempel skärpning av minimistraffen för grov stöld och grovt bedrägeri.

Regeringen följer utvecklingen noga. Vi har nära dialog med olika aktörer som antingen själva påverkas av problematiken eller företräder andra som påverkas av den. Vi överväger löpande behovet av ytterligare åtgärder för att motverka att företag utsätts för brott liksom åtgärder som är ägnade att bidra till ökad trygghet och konkurrens på lika villkor för svenska företag.