Fru talman! Jag noterade att justitieministern i sitt andra inlägg lade stor vikt vid tillkännagivandet från riksdagen i juni i år, om jag lyssnade rätt på det första inlägget och interpellationssvaret.

Jag vill bara återigen påpeka att Valmyndighetens erfarenhetsrapport, som justitieministern också hänvisar till i sitt svar, kom i februari 2023. Det har ändå funnits en ganska lång tidsperiod då regeringen hade kunnat ta initiativ till att agera i den här frågan, om man nu ansåg att det var ett problem.

Det är inte så att regeringen måste invänta riksdagens tillkännagivanden, utan här hade man kunnat välja att agera tidigare. Då kanske den här frågan hade varit hanterad vid det här laget. Det gjordes i början på 90-talet, som ledamoten Sandell har redogjort för, när det då uppdagades ett liknande problem i vallagen.

Det jag var kritisk mot när jag refererade till de långa beredningsprocesserna en gång i tiden var att regeringen var lite selektiv när det gäller vilka processer som kan ta lång tid att bereda och vilka processer som kan gå väldigt snabbt att bereda när det gäller ärenden i de konstitutionella frågorna. Här tycker jag att man skjuter bollen lite längre fram än man hade behövt göra. Vi hade kunnat lösa detta.

Med tanke på att det råder enighet i kammaren och med tanke på att Valmyndighetens erfarenhetsrapport kom i februari 2023 hade det funnits gott om tid att lösa frågan och täppa till den här luckan inför valet 2026.