Fru talman! Kristdemokraternas och regeringens linje är att EU-budgeten främst ska finansieras via omprioriteringar, inte lån eller skattebaser. Vår regering ska därför vara – och är – tydlig med detta, och det är glädjande att det finns en bred uppslutning kring detta i denna riksdag.

Grundinställningen för oss kristdemokrater är att EU:s budget ska finansieras med medlemsavgifter från medlemsländerna. Det finns nämligen en inte oviktig finess med att man gör på detta sätt: När medlemsstaterna ska stå för notan finns det en naturlig broms mot ivern att försöka göra EU-budgeten större och större.

Jag yrkar bifall till regeringens förslag att vi i riksdagen anvisar cirka 54,2 miljarder kronor åt just detta utgiftsområde.

Fru talman! Det finns något som kallas Maastrichtskulden. Den innebär att medlemsstaterna förbinder sig att inte ha en offentlig skuld som överstiger 60 procent. Den har funnits sedan 1999. Den togs bort under coronakrisen och kom tillbaka 2024, om än lite mer flexibel.

Huvudskälet till att Maastrichtskulden uppfanns var att statsskulden hos en enskild medlemsstat inte skulle spilla över och skapa oro i andra länder. Regeln till trots har utvecklingen inte gått åt rätt håll.

Tre länder, Grekland, Italien och Belgien, har inte något enda år klarat av Maastrichtskulden. Jag kikade på detta häromkvällen. År 2024 hade Grekland en statsskuld på över 153 procent av bnp, Italien drygt 135 procent, Frankrike 113 procent, Belgien 104 procent och Spanien drygt 101 procent av bnp. Sverige hade samma år 33,5 procent.

Fru talman! Det lackar mot jul, och det är ju trevligt. Men den här utvecklingen skulle jag ändå vilja varna för, för det här är på riktigt otäckt.

IMF, Internationella valutafonden, utfärdade just en sådan varning för drygt en månad sedan. Om det här fortsätter, skriver IMF, kommer det att tvinga regeringen att fundamentalt ompröva sin roll i att tillhandahålla grundläggande insatser och tjänster till sina medborgare.

Det finns alltså, trots juletiden, all anledning för oss i Sverige att vara uppmärksamma på detta.

Men EU är naturligtvis mycket mer än pengar och avgifter. Det vill jag avsluta med, fru talman, för vi kristdemokrater är i grunden Europavänner. Det finns en anledning till det. Det var tre kristdemokrater – Schuman, de Gasperi och Adenauer – som skapade EU en gång i tiden. Deras tanke var att binda länder och folk samman, närmare och närmare, för att omöjliggöra krig. I andra världskrigets ruiner stakade de ut en helt ny kurs – en kurs som skulle innebära hopp och trygghet, inte hopplöshet och rädsla.

Just i denna tid, en minst sagt orolig tid med krig på vår egen kontinent, får man ändå säga att än så länge har de kristdemokratiska statsmännen som ville skapa ett Europa som ska klara att hantera tider av oro och kriser fått rätt – Putin har fått fel. Vi hoppas att det ska fortsätta på det viset.

Med detta, fru talman, vill jag önska talmannen men också presidiet här framme, mina kollegor i finansutskottet och er som nu börjar ramla in för den avslutande voteringen en välsignad och fridfull julhelg och ett gott nytt år.

(Applåder)

I detta anförande instämde Lili André, Gudrun Brunegård, Ingemar Kihlström, Camilla Rinaldo Miller och Larry Söder (alla KD).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)