Fru talman! EU har just nu stora och dramatiska frågor att hantera. Denna vecka pågår bland annat diskussionerna om ett fortsatt långsiktigt stöd till Ukraina och hur frysta ryska tillgångar kan utnyttjas för detta. I morse klockan åtta hade vi överläggning med statsministern i EU-nämnden och gav stöd åt regeringens linje i de kommande förhandlingarna i Europeiska rådet. Hur dessa förhandlingar slutar återstår att se.

Samtidigt fortsätter EU sin löpande verksamhet. I dag ska vi alltså fatta beslut om anslaget i regeringens budgetproposition för EU-avgiften 2026.

Fru talman! Målet för den svenska budgetpolitiken i EU fastställdes av riksdagen redan 1994 och innebär att Sverige ska prioritera gemensamma problem som mer effektivt hanteras på EU-nivå än av de enskilda medlemsländerna var för sig. Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU, där utgifter med ett tydligt europeiskt mervärde ska prioriteras. Sverige ska också verka för en mer kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel. Detta är fastställt av riksdagen och har ett starkt stöd.

Det betänkande vi nu debatterar är en del av regeringens budgetproposition och innebär att riksdagen beslutar om ett anslag om drygt 54 miljarder kronor som avgift till Europeiska unionen nästa år. Det bemyndigar även regeringen att ingå de åtaganden som följer av EU-budgeten. Jag vill passa på att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionen.

Fru talman! Sverige har sedan vårt ordförandeskap 2023 envist drivit frågan om att stärka EU:s konkurrenskraft. Sällan har frågan varit så angelägen som nu, när tullar, handelskrig och militära krig och konflikter är en realitet. Europa behöver både bli mer självförsörjande och förbättra sin ekonomiska konkurrenskraft.

Förhoppningsvis inser EU:s medlemsstater att det behövs konkreta åtgärder om konkurrenskraften ska kunna stärkas. EU har 450 miljoner invånare och 30 miljoner företag. Det är dags att ta vara på den potential det innebär.

Samtidigt finns det en risk att man återigen inbillar sig att man kan lösa alla problem genom mer EU-byråkrati, högre EU-avgifter och nya upplånade EU-medel. Men konkurrenskraft kan inte köpas för lånade pengar. Det brukar inte heller vara politiker, vare sig på EU-nivå eller nationellt, som är bäst på att besluta om vilka nya företag, branscher eller innovationer det är värt att satsa på för framtiden. Politikernas viktigaste roll är att skapa goda förutsättningar för företagande, produktivitet och tillväxt.

Om EU ska lyckas måste EU:s medlemsstater göra nationella reformer. De kan inte förvänta sig att EU ska lösa allt som är jobbigt och reformera nationellt. Medlemsavgifterna för Sverige och andra nettobetalare måste samtidigt hållas på en rimlig nivå för att kunna uppnå folklig acceptans hos invånarna i de länder, bland annat Sverige, som är nettobetalare till EU.

Fru talman! Sverige är en stor nettobetalare till EU. Det är svenska skattebetalare som står för pengarna. Det förpliktar att vi noga följer upp hur EU:s medel används, att vi verkar för att EU:s budgetramar respekteras och att vi är restriktiva med nya stora, ofinansierade utgifter.

Den moderatledda regeringen har ett betydligt större engagemang i dessa frågor än den föregående regeringen. Vi har också ett tydligt stöd i finansutskottet och EU-nämnden för att driva linjen att EU ska respektera de finansiella ramarna i den fleråriga budgeten, motverka fusk och slarv med EU:s medel och verka för realistiska prognoser. Vid behov av mer pengar bör man i första hand prioritera i befintlig budget. Den svenska regeringen driver med kraft på i denna riktning tillsammans med andra budgetrestriktiva medlemsstater.

De påbörjade förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget kommer att kräva skickligt hantverk och god förhandlingsförmåga. Precis som Charlotte Quensel nämnde hotar väldigt stora avgiftshöjningar. Vi måste ha en stark förmåga att skapa allianser med likasinnade länder för att den svenska EU-avgiften inte ska skena iväg i framtiden. Det kommer att bli en utmaning.

Fru talman! Jag är nu inne på mitt 20:e år som ledamot i Sveriges riksdag och har sedan ett antal år äran att vara ordinarie ledamot i både finansutskottet och EU-nämnden. Jag vill därför avslutningsvis önska både ledamöterna och våra fantastiska och kunniga tjänstemän i finansutskottet och EU-nämnden en riktigt god jul och ett gott nytt år. Det gäller såklart även talmannen och tjänstemännen i kammaren.

(Applåder)