Fru talman! I den budget vi kommer att fastställa om en stund budgeteras 54 miljarder kronor till EU:s årsavgift för 2026, och då är Sveriges nu gällande rabatt avdragen. EU:s årsbudget baseras på den långtidsbudget som startade 2021. Under förhandlingarna inför denna långtidsbudget var det framför allt två händelser som påverkade EU. Dels var det brexit, som innebar en rejäl minskning av budgetintäkterna. Dels var det den pågående covidpandemin.

Sverigedemokraterna ville då se en budget som helt tog hänsyn till brexit, det vill säga att budgeten blev mindre. Tyvärr gick EU:s budget åt rakt motsatt håll och blev betydligt större. Covidpandemin gjorde att euroländernas krav på en gemensam, enorm fond till slut blev verklighet.

Sverigedemokraterna röstade emot förra långtidsbudgeten just för att vi ansåg att den var alldeles för stor och för att godkännandet av en gemensam, enorm skuldsättning skulle öppna för nya krav på ännu fler gemensamma skulder, och Sverige skulle då bli en del av en skuldunion. Tyvärr var det få här i kammaren som delade vår oro.

Fru talman! I somras presenterade EU-kommissionen sitt förslag till kommande långtidsbudget, som ska gälla 2028–2034. Kommissionen går alltid ut hårt, men detta förslag är bortom all anständighet.

Regeringen har gjort en analys av förslaget. Nuvarande avgift, baserad på bni, är 1,13 procent, men i den kommande långtidsbudgeten ökar kommissionen bni-delen till 1,35 procent, inklusive föreslagna specialinstrument. Det låter kanske inte så illa med ökningar på decimalen, men det ger en stor ökning på själva avgiften.

Förutom avgiften vill kommissionen se flera skatter som EU själv ska få ta ut, något som strider mot själva idén om hur EU:s budget ska finansieras. Att EU ska tillåtas ta ut egna skatter kanske motverkar en höjning av avgiften, men makten förskjuts alltmer från medlemsstaterna till Bryssel. Denna maktförskjutning innebär att vi i Sverige får mindre möjlighet att själva påverka vår inrikespolitik.

I kommande långtidsbudget föreslås Sveriges årsavgift till EU hamna på cirka 103 miljarder kronor per år. Även om vi får behålla rabatten, som i dag är 8–11 miljarder kronor per år, föreslår EU att Sverige ska betala skyhögt mer än det vi sverigedemokrater anser att Sverige bör betala.

Fru talman! Sverigedemokraterna vill minska kostnaderna för EU. Vi vill se ett slimmat EU där makten och skyldigheterna ligger hos medlemsstaterna. EU-budgeten behöver fokusera på det absolut viktigaste: att stoppa slöseri och kommande nya regleringar. Tyvärr utvecklas EU ständigt åt fel håll, och kostnaderna skenar. Dessutom förskjuts makten alltmer från medlemsstaterna till Bryssel. EU ger sig ständigt in på allt fler områden och producerar ett hav av nya, snåriga regleringar som leder till ökad administration och därmed ökade kostnader. Detta minskar unionens produktivitet och konkurrenskraft i jämförelse med omvärlden.

EU har utvecklats på ett sätt som jag tror att få kunde visualisera vid folkomröstningen 1994. Det som kunde ha varit en stark union med en livskraftig inre marknad och fri rörlighet för EU:s invånare har blivit en koloss som genom varje budget flyttar resurser från välskötta medlemsstater som Sverige till misskötta medlemsstater som ständigt kräver mer ekonomiskt stöd av sina grannar.

Sveriges avgift till EU för 2026 ser ut att bli drygt 54 miljarder. EU vill att Sveriges avgift ska öka till 103 miljarder kronor per år från och med 2028. Vad betyder det i verkligheten?

Sverigedemokraterna och regeringen sänker äntligen elskatten. Jag tror att det inte har gjorts på de dryga 70 år som den skatten funnits. Vi har tillsammans sänkt kostnaden för bensin och diesel med så mycket att en vanlig familj sparar tusenlappar. Vi sänker också matmomsen, vilket sänker matkostnaderna. Vi sänker även kostnaderna för förskolan. Dessutom har vi sänkt och sänker skatten för löntagare och pensionärer. Det är inte mer än rätt. Att få behålla i alla fall hälften av sin intjänade lön borde vara en självklarhet. Dit är det dock en bit kvar. Men vi i Tidösamarbetet jobbar på det.

Fru talman! Om EU:s kommande långtidsbudget tillåts svälla till att ge Sverige en avgift som blir nästan dubbelt så stor som dagens 54 miljarder kronor kommer satsningar och skattelättnader i Sverige att bli lidande. Svenskarnas skatteinbetalningar kommer att i allt större belopp skickas ned till Bryssel för att fördelas till andra medlemsstater.

Med den avslutande varningen vill jag passa på att önska talmannen och presidiet samt kollegorna i utskottet och finansutskottets eminenta personal en riktigt härlig julhelg och ett gott nytt år.

(Applåder)