Fru talman! Vårdköerna är fortfarande alldeles för långa. Jag konstaterade också att vi menar att de är olagligt långa. Många regioner fullgör inte sina åtaganden om levererad vård. Som jag nämnde i mitt anförande har tydliga och riktade insatser gjorts. Kommande år kommer ytterligare insatser att göras. Framför allt handlar det om att vi nu satsar mer pengar på prestationsbaserade åtgärder. När man levererar – genomför – olika operationer och andra sjukvårdsinsatser ska man också få ersättning.

Därtill har det satsats mycket mer på att tillgängliggöra vård genom nationell vårdförmedling. Där det finns kapacitet ska man också kunna få vård i en annan region.

Den tredje insatsen är att vi nu börjar se över uppföljning och krav på att regionerna lever upp till vårdgarantin. Gör man inte det har man inte fullgjort de åtaganden man har. På flera sätt skärper vi nu detta arbete.

Som jag nämnde har vi de senaste kvartalen sett att trenden är bruten. Mer vård börjar levereras. Vårdköerna börjar minska, och det sker tack vare dessa insatser.

Det stora problemet handlar om systemet. 21 olika regioner och 21 olika system gör att det är svårt att ha en tydlig statlig styrning när regionerna jobbar på lite olika sätt och prioriterar olika.

Vi gör dessutom väldigt tydliga, starka satsningar på familjen, på bup och på många andra åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för familjer. Det får jag återkomma till senare.