Fru talman! Vi debatterar i dag utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunsektorn. Det är ett av budgetens mest avgörande utgiftsområden eftersom det ytterst handlar om hur välfärden fungerar i människors vardag och om vården, skolan och omsorgen. För Kristdemokraterna är detta kärnfrågor. Redan vår första partiledare Birger Ekstedt konstaterade att det är i kommunerna vi bygger Sverige. Det gäller än i dag.

Kommuner och regioner är välfärdens ryggrad. Det handlar om personal som tar hand om våra barn och äldre, om vård när vi är sjuka och om stöd när livet är som mest krävande. För 2026 kommer det att handla om drygt 180 miljarder i statsbidrag till kommunsektorn. Utöver detta görs många viktiga satsningar i form av riktade statsbidrag för att stärka just vården, skolan och omsorgen på sammantaget omkring 300 miljarder.

I detta sammanhang är vården och att korta vårdköerna en av våra högst prioriterade frågor. En rad insatser har gjorts under mandatperioden för att fler människor ska få vård i tid. Det har gjorts stora satsningar för att korta vårdköerna. I budgetpropositionen för 2026 finns ytterligare 6,6 miljarder avsatta för detta. Det är bland annat prestationsbaserade medel för att korta vårdköerna och för ytterligare förstärkning av den nationella vårdförmedlingen, ökade resurser till cancervården etcetera.

I förra veckan kunde vi höra sjukvårdsminister Elisabet Lann berätta om att satsningen ger resultat. Fler patienter har fått sin operation. Vårdköerna har börjat minska, men det är fortfarande för många människor och patienter som väntar olagligt länge på vård. Vi ser också att skillnaderna mellan regionerna är för stora. Det är därför Kristdemokraterna sedan många år driver frågan om att förstatliga sjukvården. Vi vill öka både tillgängligheten och jämlikheten. Vi är övertygade om att staten behöver ha huvudansvaret för sjukvården så att en högkvalitativ, effektiv och jämlik vård kan ges på lika villkor oavsett var i landet man bor.

Fru talman! Sverige har de senaste åren gått igenom en svår ekonomisk period. Den höga inflationen som vi ärvde från den förra regeringen slog hårt mot både hushåll och företag men också kommunsektorn. Kostnaderna skenade och utrymmet för välfärden pressades kraftigt.

I det läget prioriterade regeringen välfärden och använde stora delar av reformutrymmet för att stötta kommunsektorn. Det var nödvändigt, ansvarsfullt och rätt. Tack vare regeringens målmedvetna arbete för att bekämpa inflationen ser vi också en tydlig förbättring även i den kommunala ekonomin. När inflationen pressas tillbaka minskar kostnadstrycket i välfärden, och kommunernas och regionernas pensionskostnader minskar markant eftersom dessa till stor del är just inflationsberoende.

Detta är ingen liten detalj. Det handlar om miljarder som frigörs i kommunernas och regionernas budgetar och resurser som kan användas till en mer tillgänglig och jämlik sjukvård, fler händer i äldreomsorgen, bättre arbetsmiljö i skolan och ett starkare socialt arbete.

Fru talman! Den budget som regeringen har lagt fram är en offensiv budget med reformer för cirka 80 miljarder. Det handlar om mer pengar i plånboken för hårt arbetande människor, om att stärka arbetslinjen och bryta utanförskapet men också om investeringar i välfärd och trygghet. Budgeten är också en satsning för att bryta lågkonjunkturen och stötta återhämtningen. Genom dessa reformer får i princip alla det bättre. Det gör också att det stärker konsumtionen och tillväxten, vilket i sin tur leder till ökade skatteintäkter för kommuner och regioner och därmed också mer resurser för välfärden.

Att få fart på tillväxten och stärka sysselsättningen är avgörande även för kommunsektorn. Det är så kommunernas skatteunderlag växer och en långsiktigt stark välfärd kan säkras, inte alltid genom ökade statsbidrag utan genom att den kaka som ska fördelas växer. Vi ser också att skatteintäkterna förväntas öka under 2026 och 2027 i takt med en stärkt konjunktur. I kombination med lägre pensionskostnader förbättrar detta ytterligare förutsättningarna för kommunsektorn.

Fru talman! Den demografiska utvecklingen kommer att påverka kommunsektorns ekonomi framöver. Det handlar om fler äldre i relation till antalet förvärvsarbetande men också om ett minskat barnafödande. För många kommuner kommer detta att innebära utmaningar i och med att man inte längre hanterar ett växande uppdrag utan också att man behöver anpassa verksamheten till förändrade behov. Förskola och grundskola påverkas särskilt där elevkullarna fortsätter att minska samtidigt som antalet äldre ökar. Kommunerna står därmed inför svåra men nödvändiga beslut. Prioriteringar och effektiviseringar är avgörande för att säkra kärnverksamheterna.

Samtidigt visar flera studier på betydande skillnader i produktivitet och effektivitet mellan kommuner och regioner. Det är därför viktigt att skattemedel används på ett effektivt sätt och går till välfärden så som det är tänkt.

Fru talman! Med denna budget har vi kristdemokrater ansvar för att stötta landets kommuner och regioner så att vi har tillgång till välfärd när vi behöver den som mest. Den är till för att ge omsorg om de sköraste i vårt samhälle och för att göra livet lite lättare för dem som är sjuka och för familjer som kämpar i vardagen.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och önska utskottets ledamöter, medarbetare samt talmanspresidiet en riktigt god jul.

(Applåder)