Herr talman! I dag talar vi om något som är helt centralt för svensk välfärd: kommunernas ekonomi och hur staten bidrar till att kommunerna kan leverera service till våra medborgare.

Vi vet alla att kommunerna står för den grundläggande servicen som äldreomsorg, skola, barnomsorg, socialt stöd och lokal infrastruktur. Under perioden har vi kunnat se utmaningar inom denna sektor. Det beror främst på inflationen, något som vår regering med stor framgång har bekämpat. Det är kanske den största insats som kan göras för kommunsektorn. Det påverkar inte bara priser för inköp utan även pensionskostnader och finansiella kostnader.

Även kommunsektorns egen motståndskraft mot sämre tider är viktig. Nya redovisningsregler och införandet av en resultatutjämningsreserv ger större möjligheter att planera och agera långsiktigt för att kunna jämna ut konjunkturcykler.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner föreslås öka med 7,5 miljarder kronor för 2026. Totalt handlar det om 180,7 miljarder kronor. Den största delen av ökningen utgörs av generella statsbidrag som kompenserar kommuner och regioner för förändringar i statsbudgeten.

Vi tillför till exempel 3,9 miljarder för sänkta skatter på arbete och pensioner. Enklare skatteregler för fåmansföretag ger 1,1 miljard, men det handlar även om mindre delar, som skattefrihet för förmånen att ladda elbilar med 70 miljoner.

Detta är satsningar som stärker hushållens ekonomi och som möjliggör ökad konsumtion och ökad tillväxt. Samtidigt är det kommunernas ansvar att inte höja skatten utan att i stället använda dessa bidrag för att göra konkreta effektiviseringar.

Herr talman! Pengar är bara ett verktyg. Det viktiga är hur pengarna används. Regeringen fortsätter på den satsning som inleddes 2025 för att långsiktigt stärka effektivitet och kapacitet i kommunsektorn. Det ser vi bland annat genom att effektivitetsdelegationen tillförs 250 miljoner kronor till projekt som effektiviserar hälso- och sjukvården. Vi stärker också kapaciteten för mindre kommuner att samverka i större geografiska områden.

Framför allt genomför vi regelförenklingar. Vi ger i uppdrag till Statskontoret att undanröja hinder för effektiviseringar av kommunal verksamhet. Staten är en av kommunernas största kostnadsdrivare, med regler och lagar som styr mycket av verksamheten. Regelförenklingar och verksamhetsutveckling är avgörande för all verksamhet, så även för kommuner.

Regeringen har även givit Statskontoret, Rådet för kommunal analys och Ekonomistyrningsverket i uppdrag att ta fram förslag på hur man kan förenkla och förändra processer som ger större effektivitet.

Herr talman! Kommunerna får också nya uppgifter från staten, och staten kompenserar dem i enlighet med finansieringsprincipen. Exempel på detta i årets budget är aktivitetskravet, där vi tillför 1,1 miljard kronor. Fler verktyg för socialtjänsten ger 470 miljoner kronor från och med 2027.

Vi stärker även trygghet och studiero med mobilförbud och motverkan mot brott i skolorna med drygt 280 miljoner kronor. För genomförande av NIS 2-direktivet, ett direktiv för ökad cybersäkerhet, tillskjuter vi 250 miljoner kronor för att öka kommunsektorns motståndskraft mot cyberhot. Detta är satsningar som stärker tryggheten, kvaliteten och säkerheten i välfärden.

Herr talman! Sveriges kommuner har under de senaste tre åren upplevt kraftigt ökande kostnader för löne- och prisinflation. Fler äldre och fler barn i skolan har drivit upp kostnaderna snabbare än vad skatteintäkterna och statsbidragen täcker.

Vi kan se att det påverkar resultaten. År 2022 redovisade kommunerna ett överskott på 34 miljarder kronor och år 2024 var det preliminärt bara 15 miljarder kronor.

Samtidigt är det stora skillnader i hur kommunerna styrs. Vilket resultat de har och hur mycket skatt som tas ut korrelerar tyvärr inte med kvaliteten i servicen till våra medborgare. Mer resurser leder inte automatiskt till högre kvalitet. Många studier av skola, äldreomsorg och socialtjänst visar att sambandet mellan kostnader per invånare, elev eller brukare och uppmätt kvalitet ofta är svagt.

Herr talman! Moderaterna menar att vi måste använda utgiftsområde 25 på ett mer resultatinriktat sätt. Det betyder att staten prioriterar pengar där de gör störst skillnad, att kommunerna ges verktyg och incitament att använda resurser mer effektivt och att verksamhetens förändringsbenägenhet ökar och främjar verksamhetsutveckling.

Vi vill ha en statlig styrning som ställer krav på effektiva processer och ett tydligt resultat. Exempel på hur det kan fungera är digitalisering och modern teknik som ger effektivare skolledning och kortare handläggningstider inom socialtjänsten. Det handlar om att prioritera kärnverksamheten, vilket ger mindre pengar till byråkrati och mer pengar till pedagogik, vård och omsorg. Vi vill också se en resultatbaserad uppföljning. Kommuner som levererar god kvalitet premieras, och ineffektiviteten ska minskas. Den som ändrar sig snabbast vinner.

Herr talman! Demografin är en av våra större utmaningar. Fler äldre ger ökade behov och kräver effektivitet och kostnadskontroll.

Utgiftsområde 25 är centralt för välfärden. Mer pengar är inte allt, utan det som ger mest nytta för sektorn är sunda statsfinanser, låg inflation och bra tillväxt. Vi ser nu att denna regering kommer att leverera inom alla dessa tre områden.

Herr talman! Avslutningsvis: Moderaterna och regeringen vill ha en stat och en kommunsektor som fungerar bättre och som inte bara är större. En stat som levererar resultat och stärker service skapar trygghet.

Vi vill utveckla en skattebroms och en skattesänkningspremie för att skapa incitament för ansvarstagande. Vi vill se en kommunsektor som står på egna ben, som använder resurserna effektivt och som sätter medborgarnas behov i centrum. Det är så vi bygger en starkare välfärd, en tryggare vardag och ett Sverige som långsiktigt och effektivt kan leverera nytta till våra medborgare.

Med detta yrkar jag bifall till finansutskottets förslag till beslut i utgiftsområde 25. Samtidigt vill jag passa på att önska alla mina kollegor, tjänstemännen i finansutskottet och inte minst herr talmannen och presidiet en riktigt god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)