Fru talman! Helena Vilhelmsson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta med anledning av en rapport från Jämställdhetsmyndigheten för att bekämpa den omfattande digitala sexhandeln och skydda de utsatta.

Helena Vilhelmsson har också frågat vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att möta den dokumenterade negativa attitydutvecklingen till jämställdhet bland unga män i syfte att vända denna utveckling och stärka det långsiktiga våldsförebyggande arbetet.

Jag vill börja med att tacka interpellanten för frågorna.

I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) konstaterar regeringen att det fortsatt är högt prioriterat att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Regeringen föreslår också en stärkt finansiering till regeringens kommande handlingsplan mot prostitution och människohandel som syftar till att förebygga och bekämpa utnyttjande i prostitution och människohandel för alla ändamål, att stärka stödet och skyddet för utsatta personer samt att ha särskilt fokus på barn och unga.

Utsattheten i prostitution har förändrats i takt med att samhället i övrigt har förändrats. Nya kontaktvägar har öppnats via internet, och sexuell exploatering kan nu ske även i digitala kanaler.

Den 1 juli 2025 trädde lagändringar i kraft som innebär att den som betalar för en sexuell handling som utförs på distans, till exempel via internet, kan straffas för köp av sexuell handling. Även bestämmelsen om koppleri ändrades på motsvarande sätt.

Lagändringarna som rör köp av sexuell handling som utförs på distans har nu alltså varit i kraft i drygt fem månader, och regeringen följer självklart utvecklingen.

Gällande interpellantens fråga om att möta den negativa attitydutvecklingen till jämställdhet bland unga män håller jag med om att jämställdhetspolitiken behöver utvecklas för att tydligare inkludera pojkar och unga män, särskilt när det gäller frågor om könsstereotypa normer och maskulinitet.

I juni i år fick Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor därför i uppdrag att ta fram en kunskapssammanställning om pojkars och unga mäns jämställdhetsutmaningar. I förra veckan fattade regeringen beslut om att ge Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att genomföra kunskapshöjande insatser om hur flickors och unga kvinnors livsval och livshälsa påverkas av användning av sociala medier ur ett jämställdhetsperspektiv. I detta uppdrag ingår även att undersöka vilken förväntan unga män får på kvinnor baserat på det innehåll de exponeras för i sociala medier. Dessa båda uppdrag bör ge synergieffekter och även bidra till att stärka det långsiktiga våldsförebyggande arbetet.

Det är viktigt att arbeta långsiktigt för att våld över huvud taget inte ska förekomma. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har i uppdrag att utveckla och sprida informationsinsatser och kunskapsstöd i syfte att förebygga att unga utnyttjas för sexuella eller pornografiska ändamål eller utsätts för sexuellt våld, övergrepp eller kränkningar digitalt eller fysiskt. Stöden kan vända sig till yrkesverksamma och ideellt engagerade som möter unga och kan avse både personer som utsätts och personer som utsätter någon annan. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2028 (S2024/01109).

Jämställdhetsmyndigheten har haft flera regeringsuppdrag med fokus på att förebygga våld i ungas nära relationer. Myndigheten har bland annat finansierat forskningsstudier för att stärka kunskapen om våld i ungas nära relationer och har även ingått som samverkanspart i det nationella våldsförebyggande arbetet Svartsjuka är inte romantiskt tillsammans med stiftelsen 1000 Möjligheter, länsstyrelserna och Polismyndigheten.