Protokoll 2025/26:53 Tisdagen den 16 december

ärendedebatt / Klimat, miljö och natur
Anf. 96 Elin Nilsson (L)

Herr talman! För den som lyssnar på debatten kan det framstå som att vi debatterar olika betänkanden. Tiden är knapp, och frågorna är många. Jag väljer att fokusera på ett par särskilt viktiga miljöfrågor och på det viktiga arbete som pågår kopplat till artskyddet, som flera före mig redan har varit inne på.

Herr talman! Låt oss vara tydliga. Liberalerna och regeringen agerar för att rädda våra vatten, minska övergödningen och hantera den marina nedskräpningen. I budgeten för nästa år avsätter vi 250 miljoner kronor, och lika mycket de kommande åren. Det är resurser som går rakt ut i verkligheten till kommuner, vattenråd och ideella aktörer som gör jobbet lokalt.

Tillsammans med tidigare satsningar innebär det en tydlig förstärkning för renare sjöar, vattendrag och hav. Det är en del av ett bredare arbete för friskare vatten. Övergödningen är central, men den står inte ensam för problemen. Miljögifter, vandringshinder och ett hårt pressat ekosystem kräver långsiktiga lösningar. Därför stärker vi nu åtgärdsarbetet längs hela kedjan, med målet att förbättra livsvillkoren för fiskbestånd, stärka den biologiska mångfalden och se till att det går att bada i våra vatten – att bruka och lämna vidare i bättre skick.

När regeringen kritiseras behöver också helheten ses. Problemen i våra hav, inte minst i Östersjön, löser inte vi i Sverige ensamma. EU:s gemensamma regelverk och ansvar är avgörande. Vi liberaler har länge varit tydliga med detta perspektiv. Miljöproblem som rör hela regioner eller kontinenter kräver gemensamma lösningar. Det är lätt att peka finger här hemma, men det är svårare att ta ansvar för att driva på där besluten verkligen gör skillnad. Att rädda våra vatten kräver både nationellt ansvar och ett starkt europeiskt samarbete.

Herr talman! En fråga med nära koppling till övergödningen är återvätning av våtmarker. Återvätning av våra svenska våtmarker är en av de mest effektiva åtgärder vi har för att minska klimatutsläpp och stärka biologisk mångfald.

Under lång tid har långsamma processer och otydliga incitament bromsat sådana åtgärder. Det har vi fått fart på, och nu tar vi tag i detta. Länsstyrelsernas arbete med prövning av våtmarksåtgärder förstärks så att återvätning och restaurering kan genomföras där de gör störst nytta, till exempel hemma i mitt län, Örebro, som förra året var bäst i Sverige på återvätning. Det är något att vara stolt över för en närking.

Herr talman! Låt mig gå vidare till skogen. Den är verkligen det finaste vi har i Sverige. När kritiker säger att regeringen inte gör något för friluftslivet har de helt enkelt fel. Regeringen satsar aktivt på att rusta upp vandringsleder över hela landet med resurser som fortsätter att öka kommande år. Det handlar om att göra naturen tillgänglig för fler, att stärka friluftslivet och att bidra till människors fysiska och psykiska hälsa.

Liberalerna har alltid värnat friluftslivet som en del av kulturen och som en del av medborgarnas vardag. Vårt engagemang har varit tydligt. Naturupplevelser ska vara tillgängliga för alla, och de satsningar som regeringen nu gör ligger helt i linje med detta. Vi bygger vidare på tidigare åtgärder och ser till att resurserna omsätts i handling, inte bara i visioner.

Detta är konkret politik som gör skillnad och säkerställer att friluftslivet kan fortsätta att vara en hörnsten i folkhälsa, naturvård och samhällsutveckling och inte minst vara en viktig del för besöksnäringen runt om i landet.

Vid sidan av detta stärks arbetet med skötsel av natur i nationalparker och naturreservat – en natur som kan upplevas av alla. Lite extra stolt i sammanhanget är jag över att vi i år har inrättat Sveriges första marina nationalpark i Östersjön. Utöver detta stärks arbetet med att förbättra vattenmiljöer och att restaurera naturmiljöer och ekosystem.

Herr talman! Man kan inte tala om skogen utan att komma in på de problem som är förknippade med artskyddsreglerna. Här pågår ett intensivt arbete inom Regeringskansliet med att ta fram förslag om rätt till ersättning för rådighetsinskränkningar just till följd av artskyddet. Arbetet pågår med full kraft, och vi kommer att leverera innan valet.

Detta är viktigt. En stark äganderätt är en förutsättning för frihet, demokrati och marknadsekonomi. Inskränkningar i markägares möjligheter att bruka sin mark är i vissa fall nödvändiga för att skydda miljö och säkerställa en hållbar utveckling över generationer. Utvecklingen på miljörättens område har dock inneburit, och innebär, att markägare i många fall drabbas av långtgående inskränkningar i sin markanvändning utan att det finns någon rätt till ersättning och utan att det riktigt går att se någon rim och reson i de inskränkningar som genomförs.

Det är inte den enskildes fel att inskränkningar görs, men det är just nu den enskilde skogsägaren som får bära hela bördan. Så här kan vi inte ha det.

Vi behöver forma en robust skogspolitik som ser skogen som den resurs den är, både för samhället i stort och för den enskilde skogsägaren. Det behöver vara noggrant avgränsat när inskränkningar får ske, och det behöver finnas en väl avvägd rätt till ersättning när staten inskränker möjligheten att använda marken. Det system vi för närvarande har får faktiskt helt orimliga konsekvenser.

Det finns också ett viktigt landsbygdsperspektiv i detta. Vi som bor och verkar på landsbygden ser det här dagligdags. Skogen är en naturlig del av livet när man bor utanför städerna. Den är en plats där man rör sig på sin fritid, en plats där man får sin inkomst, en plats där man jagar – en naturlig del av ens tillvaro.

Att leva nära den skog man äger, tillvarata det den ger och vårda och förvalta den för kommande generationer, samtidigt som man får del av tidigare generationers arbete, är ett sätt att leva. Det är en livsstil som lockar människor att bo kvar eller flytta ut på landsbygden, just för att komma nära sin skog. De nuvarande artskyddsreglerna skapar dock en ständigt gnagande oro hos många.

Herr talman! Låt mig tala klarspråk: Det finns de som beskyller Liberalerna för att bromsa arbetet i Regeringskansliet. Det stämmer inte. Ta mig på orden: Äganderätten är en liberal grundprincip, och den gäller i allra högsta grad även för skogen och landets skogsägare!

Att lösa det byråkratiska och politiska haveri som vi nu ser är den enskilt viktigaste fråga som under denna mandatperiod kvarstår för oss att leverera i inom våra ansvarsområden inom miljö- och jordbruksutskottet. Och leverans är på väg.

Med det önskar jag er alla en god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)