Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Kristdemokraternas miljöpolitik grundar sig på förvaltarskapsprincipen. Människan har ansvaret för att förvalta världen och dess resurser.

En grundprincip i förvaltarskapet är att inte enbart bevara utan också utveckla och förädla. Inom klimat- och miljöpolitiken innebär det att vi strävar efter att lämna över jorden och våra samhällen till nästa generation i ett bättre skick än det vi själva ärvde.

Inom flera miljöområden har vi också lyckats väl med vårt förvaltningsuppdrag. Vi gör mer med mindre. Miljöproblem såsom freoner har till stor del fasats ut. Deponering är i det närmaste borta som avfallsmetod. Utsläpp av luftföroreningar har minskat kraftigt de senaste decennierna liksom nedfallet av försurande svavel, alltså surt regn.

På andra områden har vi inte kommit lika långt. Förlusten av biologisk mångfald är inom många områden alarmerande. Utsläpp av kemikalier såsom mikroplaster, gifter och hormonstörande ämnen har omfattande påverkan på människors hälsa.

Klimatförändringarna är dock en av vår tids största utmaningar. Klimatutmaningen är på många sätt den svåraste att lösa eftersom den bara kan lösas på global nivå.

Att det är möjligt att över tid ställa om samhället står klart. De kraftsamlingar inom forskning och näringsliv som gjorts de gångna årtiondena, när styrsignalerna funnits där, visar den tekniska utvecklingens potential.

Tyvärr visar samtidigt de senaste åren att bortom Europa har utvecklingen mot ökade utsläpp inte vänt.

Vi får ofta höra från den politiska oppositionen hur den inhemska klimatpolitiken i det närmaste har raserats de senaste åren. Det är inte sant, vilket man också vet, men som jag sa tidigare ingår det i oppositionens uppgift att granska och kritisera. Det är arbetsbeskrivningen; det får vi ta med jämnmod. ”För lite och för sent” brukar vara mantrat. Men oavsett vad man försöker basunera ut är Sverige ett föredöme i klimatpolitiken och har så varit i många årtionden.

Vi har lägst utsläpp per person i EU.

Vi har en så gott som helt fossilfri elproduktion.

Våra samlade utsläpp toppade under 1970-talet och har sedan dess minskat med 63 procent.

Vi har eliminerat över 90 procent av utsläppen från egen bostadsuppvärmning.

Vi har ett av världens mest klimatsmarta jordbruk.

Vi har en av världens högsta skatter på koldioxid.

Vår privatbilsflotta har ökat med 40 procent sedan 1990 samtidigt som de samlade utsläppen från fordon har minskat med 25 procent.

Vi har den tredje högsta elbilsandelen av nybilsförsäljningen inom EU. Två av tre nya personbilar som såldes nu i november var laddbara.

Det är alltså verkligen läge att nyansera oppositionens kritik. Därutöver, herr talman, binder våra skogar brutto in cirka 140 miljoner ton koldioxid per år, och de senaste 100 åren har tillväxten i den svenska skogen inneburit att skogens kolsänka ökat med 2 miljarder ton – eller motsvarande 40 års svenska utsläpp.

Tittar man på substitutionseffekten från de trä- och cellulosabaserade varor som Sverige varje år erbjuder världsmarknaden motsvarar den cirka 50 miljoner ton koldioxid. Om man påstår att Sverige inte bidrar till omställningen har man ett mycket liberalt förhållande till sanningen.

Herr talman! Något som är svårt att mäta men som verkligen kan göra skillnad är när vi delar med oss av vårt kunnande och av vår teknik. Det är där vi som nation kan göra skillnad på riktigt. Vi måste dock lyckas ännu bättre på den fronten eftersom det tyvärr måste konstateras att de länder som kommer att avgöra om klimatomställningen lyckas eller inte i dag inte är med på resan. Ska vi få med dem måste vi bidra med både kunnande och teknik så att de ser att omställningen är möjlig utan att man backar in i framtiden.

Tittar man på var större utsläppsminskningar skett de senaste 20 åren sticker Europa ut. Världen präglas fortfarande av ökande utsläpp, ofta i stor omfattning. Detta är problematiskt, då ett land som Sverige enbart står för några promille av de globala utsläppen och EU:s samlade växthusgasutsläpp numera enbart motsvarar 6 procent av världens utsläpp.

Sedan 2005 har Sverige minskat sina koldioxidutsläpp med cirka 32 procent samtidigt som vår befolkning ökat med 16 procent. EU har samtidigt minskat sina utsläpp med 33 procent.

På global nivå har utsläppen i stället ökat med 28 procent. För att förstå problemets omfattning kan det nämnas att Europeiska unionens stora utsläppsminskning sedan undertecknandet av Parisavtalet mer än nullifierats enbart av Indiens utsläppsökning under samma period. Detta, herr talman, visar svart på vitt var vi måste satsa, och på vilket sätt, om vi ska klara omställningen på riktigt. Vi ska göra jobbet på hemmaplan – det är ingen tvekan – men den stora skillnaden ser vi när vi bidrar med lösningar och kunnande till andra länder.

Den budget vi i dag debatterar är som jag tidigare nämnde i rena pengar den näst högsta någonsin inom UO 20. Vi hittar satsningar på klimat samt på att ta hand om våra sjöar och hav och vår skog och mark.

Regeringen satsar 1,8 miljarder kronor de kommande tre åren på ren natur och giftfri miljö. Detta kommer att finansiera skötsel av värdefull natur och miljöövervakning. Det kommer även att stoppa övergödning och spridning av PFAS-gifter.

Klimatklivet är ett av regeringens viktigaste stöd till investeringar som bidrar till att effektivt minska utsläppen och som underlättar hela Sveriges klimatomställning. Bara under förra året beviljades 1,5 miljarder kronor i stöd till cirka 47 000 laddpunkter i Sverige, vilket var mer än något annat tidigare år. I budgetpropositionen för 2026 föreslås anslaget öka med 1,5 miljarder kronor, till totalt cirka 4,5 miljarder. Anslaget beräknas öka med 1,5 miljarder även kommande år.

En fråga som verkligen berör förvaltarskapet, och som jag nämnde i inledningen, är den cirkulära ekonomin. Det är också ett område där jag tror att de politiska skillnaderna är ganska små. Att återbruka i stället för att förbruka och att återvinna i stället för att kasta är något som de absolut flesta kan ta till sig.

Jag är därför extra glad över de olika satsningar som görs just på området cirkulär ekonomi. Det handlar om implementering av EU-lagstiftning på området, det handlar om producentansvar och det handlar om att få tillförlitlig statistik så att vi kan mäta att vi gör rätt saker. Det handlar också om reformering av avfallslagstiftningen.

Att det på EU-nivå i fredags togs beslut om skatt på paket från Temu och Shein hjälper till att motverka strömmen av billiga och lågkvalitativa importvaror, vilket förhoppningsvis hjälper oss ännu mer på den cirkulära vägen.

I september var utskottet på resa till Bohuslän, och vi fick då bland annat se hur man i Sotenäs kommun har gjort ett jättejobb rörande marint skräp. Därför är jag glad att arbetet med strandstädning nu får ytterligare tillskott. Vår vackra västkust ska inte förstöras av marint skräp som drar in från havet.

Ytterligare något jag vill lyfta fram i den bukett av satsningar som finns i årets budgetproposition är satsningen gällande kemikalier – främst mot spridning av PFAS. Regeringen föreslår 25 miljoner kronor för 2026 för att stärka Kemikalieinspektionens arbete med kemikaliekontroll. Utöver det föreslår man 85 miljoner för 2026 för fortsatt arbete med att minska spridningen av PFAS. För 2027 beräknas anslaget öka med 110 miljoner och för 2028 med 135 miljoner kronor.

Regeringen planerar också att ta fram en nationell plan för att förhindra att PFAS sprids i våra vatten och i vår natur. PFAS-ämnena är en stor utmaning på många sätt, och vi måste hitta vägar att fasa ut dem så långt det bara går.

Förenklade och effektivare miljötillståndsprocesser har av många länge varit hett efterlängtade. Regeringen kan efter alla utredningar nu äntligen börja leverera även på detta vallöfte. Man presenterar som en inledning åtta reformer, och en ny myndighet blir kronan på verket.

Herr talman! Min tid är ute. Jag skulle kunna fortsätta att ramsa upp både siffror och satsningar, men jag har redan kortat ned mitt anförande och vill avsluta med att önska talmannen, talmanspresidiet, kammarkansliet och mina goda kollegor i miljö- och jordbruksutskottet en riktigt god jul och ett gott nytt år!

(Applåder)