Herr talman! Den budget som vi debatterar i dag är den sista som ska antas under mandatperioden. Jag ska därför summera Sverigedemokraternas och regeringens nedskärningar på detta område under mandatperioden.

I den sista budgeten som lades fram av den socialdemokratiskt ledda regeringen var den sammanlagda summan för det utgiftsområde för klimat, miljö och natur som vi nu debatterar 21,9 miljarder. Den första budgeten som Sverigedemokraterna och regeringen lade fram innebar en rejäl neddragning på nästan 2,5 miljarder.

I de därpå följande budgetarna fortsatte sedan nedskärningarna. Förra året var budgeten för klimat, miljö och natur nere på 16,4 miljarder. I den sista budgeten, som vi nu debatterar, föreslås ungefär lika mycket som i Sverigedemokraternas och regeringens första stora nedskärningsbudget.

Om man tar hänsyn till inflationen, vilket är det enda rimliga att göra när man jämför över tid, är neddragningarna dock mycket större. För att i fasta priser motsvara den budget som den socialdemokratiskt ledda regeringen lade fram hösten 2021 skulle den här budgeten ha behövt vara 7 miljarder större än vad den faktiskt är.

Har regeringen och Sverigedemokraterna tvingats till dessa nedskärningar på grund av tuffa tider? Nej, knappast. Pengar till reformer har inte saknats – tvärtom. Pengarna har gått till stora skattesänkningar, och mest har gått till dem som tjänar mest. Till och med en extra skattebonus för dem som tjänar mest har prioriterats före att upprätthålla ambitionerna i miljöbudgeten.

Det som Sverigedemokraterna och regeringen har dragit ned mest på är skyddet av värdefull natur, bland annat ersättning till skogsägare.

De här nedskärningarna i budgeten märks förstås också i verkligheten. Saneringen av förorenade områden släpar efter. Skötseln av den värdefulla naturen i våra naturreservat har försämrats. Regeringen har inte orkat lösa vare sig juridiken eller de pengar som krävs för att hantera frågan om ersättning till skogsägare. Klimatutsläppen har ökat rejält, och insatserna för klimatanpassning har minskat.

Herr talman! Sverigedemokraternas och regeringens klimatpolitik kommer att lämna efter sig en rejäl springnota. Sverige är inte längre ett föregångsland i klimatarbetet – tvärtom. Utsläppen ökar. Svensk industri, som hade kunnat bidra till att minska utsläppen och skapa nya jobb, har svikits. Svenska skattebetalare riskerar att få betala miljarder i böter till EU på grund av regeringens springnota. Priset i form av ökade klimatförändringar kommer vi alla att få betala. Läget är helt enkelt väldigt allvarligt.

I valet lovade samtliga regeringspartier att föra en effektiv klimatpolitik för att minska utsläppen. De lovade att de stod bakom klimatmålen. Efter valet valde de dock att samarbeta med det enda parti som inte stod bakom Sveriges klimatmål. Detta har fått exakt de konsekvenser man kunde förvänta sig.

Regeringen sänkte reduktionsplikten utan att samtidigt ha någon annan idé om hur klimatmålen skulle nås. Klimatministern bemötte kritiska frågor om detta med att sätta sin heder i pant. Hon lovade att avgå om utsläppen ökade och Sverige rörde sig längre bort från klimatmålen.

År 2024 är det sista helår som vi har statistik för. Då ökade klimatutsläppen kraftigt, med hela 7 procent, men trots att klimatutsläppen ökade och Sverige rörde sig längre bort från klimatmålen än tidigare valde klimatministern att sitta kvar. I stället för att stå vid sitt ord började hon låtsas som att det var andra än hon själv som hade sagt att hon skulle avgå. Det har varit och är pinsamt att beskåda. Den enda som inte skäms är väl klimatministern själv.

Herr talman! För första gången deltog i år inte något svenskt statsråd i förhandlingarna på det internationella klimattoppmötet COP 30. Sverige har tidigare alltid representerats av minst ett statsråd i förhandlingarna. Sverige har ofta representerats av flera statsråd, och inte sällan av statsministern, men den här regeringen valde att inte delta. Det är symtomatiskt för hur den här regeringen hanterar klimatfrågorna. Det är som att man inte förstår hur allvarligt detta är och vilket ansvar man har för vår framtid.

Herr talman! Sedan valet till Europaparlamentet förra året har det pågått en intensiv påverkan gentemot EU-kommissionen från de delar av industrin som ligger efter i sin klimatomställning.

I dag väntas EU-kommissionen föreslå en uppluckring av klimatlagstiftningen. Det vore dåligt för de delar av industrin som har gjort sin hemläxa och ligger i framkant i omställningen. Många gånger är denna industri svensk, och därför borde regeringen engagera sig kraftfullt mot dessa uppluckringar. Men i stället har vi sett hur företrädare för Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har uttalat sig till stöd för att minska klimatkraven på personbilar, trots att Volvo Cars och Polestar har varnat för konsekvenserna och vädjat till EU att hålla fast vid klimatkraven på personbilar.

Vad kommer detta att innebära i förlängningen? Ja, herr, talman, vad brukar det innebära när någon försöker klamra sig fast vid gammal teknik i stället för att bejaka nya, smarta lösningar? Jo, man blir utkonkurrerad. Ingenting talar för att det skulle vara annorlunda nu, och därför är jag djupt oroad över regeringens passivitet i detta avgörande skifte och över att man har dragit ned kraftigt på Industriklivet och pausat de gröna krediterna.

Herr talman! Vi socialdemokrater vill främja och underlätta både företags och människors klimatomställning. Vi vet att det är genom att ligga i framkant som svensk industri kan stärka sin konkurrenskraft, bidra till att göra Sverige rikare, skapa jobb och finansiera välfärden. Därför har vi också under hela mandatperioden lagt mer resurser i våra budgetförslag på att ställa om Sverige än vad Sverigedemokraterna och regeringen har. Om våra budgetar hade gått igenom hade Sverige till exempel haft tusentals fler laddstolpar, och fler företag hade kunnat göra de där kostsamma men kloka övergångarna till klimatsmart teknik. Sverige hade också haft mer energieffektivisering.

I vår budget lägger vi mer på Industriklivet och mer på mer och billigare kollektivtrafik. Vi satsar på snabbare utbyggnad av elstolpar och billig elbilsleasing för privatpersoner. Vi lägger mer resurser på att vårda och skydda vårt svenska kulturarv i form av vår fantastiska natur, mer på järnvägsunderhåll och mer på klimatanpassning för att förebygga enorma kostnader längre fram för privatpersoner och företag. Vi lägger också mer på att förebygga invasiva arter i våra vattendrag och mer på kameraövervakning för att förhindra att mer fisk än vad som är hållbart tas upp.

Dessutom har vi lagt fram förslag som skulle ge Sverige mer billig el här och nu för att underlätta elektrifieringen. Vi har också lagt fram förslag som skulle öka produktionen av svenskt biobränsle, vilket vore bra för att stärka Sveriges motståndskraft och bra för klimatet. Det hade också skapat jobb och tillväxt i Sverige och gjort Sverige mindre beroende av oljeexporterande skurkländer.

Sverige kan ställa om och undvika de värsta klimatförändringarna. Vi kan göra det på ett sätt som stärker vår ekonomi och vår konkurrenskraft och som samtidigt är rättvist. Om vi gör det kan vi också få fler länder att följa efter.

Vi socialdemokrater lade fram ett budgetförslag som innebar viktiga steg i denna riktning, men riksdagen sa tyvärr nej till det. Eftersom vi ser budgetalternativen som helheter yrkar jag inte på något utan hänvisar till vårt särskilda yttrande.

Herr talman! Avslutningsvis önskar jag talmannen, åhörarna och alla andra i vårt land en god jul.

(Applåder)