Fru talman! Vi är här för att debattera utgiftsområde 20, som handlar om klimat, miljö och natur. Det är ett kärt ämne för Miljöpartiet. Eftersom vår budgetmotion är på över 17 sidor kommer det att vara svårt att hålla sig inom tidsramen, men jag ska försöka, fru talman. Vi har en budgetram som går utöver den satta och kommer därför inte att kunna göra några yrkanden. Vi hänvisar i stället till vårt särskilda yttrande.
Fru talman! Låt mig börja med ett födelsedagskalas som jag var på för några veckor sedan. Pricken fyllde 40 år. Pricken är inte någon person, utan det är en prick ute i havet där man gör miljöövervakning och har gjort så i över 40 år. Festen var på Kristineberg, och nästan alla som någon gång varit delaktiga under prickens tid var där. Jag som varit student på nämnda ställe var också inbjuden dit. Det hela var väldigt roligt. Odd Lindahl, som var en av dem som började med att ta prover där, berättade hur det gick till och att man sedan såg värdet av att fortsätta med övervakningen.
Övervakningen innebär att man tar olika vattenparametrar och undersöker primärproduktion och zooplankton. Det gör att man kan se skillnader över året och hur det har förändrats när algblomningen kommit allt tidigare. Man har även undersökt vattentemperaturen. I början gjordes detta av entusiaster som såg värdet av detta för annan forskning. Sedan har man fått visst bidrag för att fortsätta.
Mitt i firandet, när alla som var där berättade hur de använt data därifrån under året, fanns också en oro. Man ser att det dras ned inom miljöövervakningen. Sedan Tidöregeringen kom på plats 2022 har miljöövervakningen nästan halverats. Nu har regeringen skjutit till lite pengar, men övervakningen går fortfarande back med 100 miljoner jämfört med 2022.
Miljöövervakning är så mycket mer än bara primärproduktion och zooplankton. Den är ryggraden i nästan all klimatpolitik och även för företag som ska etablera sig, eftersom det hela bygger på den forskning som görs. Man behöver ha kunskap om hur det ser ut för att veta att de åtgärder som sätts in är rätt eller för att kunna mäta hur parametrar förändras över tid.
Vi har haft övervakning till havs under många år. SMHI är ute med båt en gång i månaden och tar prover. Det är förstås dyrt eftersom det kräver mankraft. Nu har man dock fått ett hack i kurvan, och i stället för tolv gånger har man varit ute nio gånger.
Dessa värden går aldrig att återskapa. Det går inte att extrapolera bakåt. De data man inte samlar in nu finns inte. Jag förstår inte hur man som regeringsparti kan ta så mycket pengar från dessa områden när man sitter och ska göra en klimat- och miljöbudget och säger sig prioritera detta. Det här är ju grunden. Man kan tycka vad man vill, men om vi inte ens har det här vet vi inte hur det blir.
I Miljöpartiets budgetmotion finns det här förstås med, och vi tillgodoser de olika myndigheternas äskanden. Under olika budgetposter kan man se att miljöövervakning finns med i alla delar. Vi har 162 miljoner mer som ska gå till bland annat övervakning av PFAS, klimat, jordhälsa och främmande arter. Vi har också en satsning på nya metoder.
Miljöövervakning handlar om att göra saker och ting på samma sätt hela tiden. Låt oss gå tillbaka till födelsedagskalaset för pricken. Det finns ett företag i Danmark som gör en reagens enbart för denna provtagning för att allt ska vara samma så att ingenting ska kunna diffa. Denna reagens görs inte till någon annan; ingen annan använder den. Men för att man ska få samma siffror och samma resultat fortsätter man med produktionen.
Det utvecklas dock även nya metoder. Exempelvis tränar man AI att känna igen olika plankton, och man övervakar olika landområden med drönare. Men sådant tar tid och kostar pengar. Sedan måste man jämka det hela med tidigare resultat så att man inte får glapp. En del säger att man måste effektivisera och att det här kommer att skåpa ut tidigare metoder. Ja, det kommer kanske att hända, men just nu kostar det mer att se till att modellerna överlappar varandra och att de nya blir lika träffsäkra.
Det här tycker jag är en av de allvarligaste delarna. Man ger här en skuld till kommande generationer. De data vi inte har i dag kommer vi aldrig att få tillbaka.
Fru talman! Något annat vi aldrig kommer att få tillbaka är den natur som försvinner i dag och som vi hade kunnat skydda. Det sker en omfattande sänkning av budgeten för detta, och så har det varit under hela Tidöregeringens tid. Vi ser att Tidöregeringen har dragit tillbaka mycket pengar. Men nu lägger man till lite – och säger att man gör satsningar trots att totalsumman är mindre än vad den var från början. Inom miljöövervakningen satsar man nu 20 miljoner, men det är fortfarande en total neddragning på över 100 miljoner. Det här en lek med ord, och vi ser det överallt.
Låt oss titta på skydd för biologisk mångfald och skyddad natur. Naturvårdsverket skriver i sitt äskande att de bedömer att det behövs en långsiktig och stabil finansiering för att förvalta skyddade områden och tillgängliggöra naturen. De tillgängliga medlen för skötsel av de skyddade områdena, det vill säga anslagsmedel som inte öronmärkts för andra syften, väntas 2026–2028 vara nere på den klart lägsta nivån sedan 2014. Vi vet vilka som tog makten 2014.
De skriver vidare att de senaste årens inflation också har urholkat de tillgängliga medlen. För att visa på utvecklingen över tid i reala termer ger deras beräkningar, med 2018 som basår, att det belopp som med innevarande anslagsnivå kan läggas per skyddat område verkar bli närmast halverat från 102 000 kronor per område 2018 till 54 000 kronor per område 2028. Det är en halvering i reella pengar.
Så här fortsätter det på område efter område.
Under de sista minuterna av min talartid vill jag berätta vad vi vill göra. Vi vill se att man, precis som regeringen gör nu inom försvaret och som vi gått med på, lånar pengar. Man lånar pengar till försvaret och till andra delar som skyddar oss som samhälle. Miljöpartiet menar att man också måste låna pengar för att satsa på de områden som kommer att kosta mycket mer i framtiden om man inte satsar på dem i dag.
Vi har en stor och stark klimatbudget. Vi satsar på miljöforskning och skötsel av skyddade områden. Vi har också en stor satsning på elbilar och på att få ut elfordon. Det gäller inte bara till privatpersoner, utan vi vill ta tillbaka det som gällde till exempel stadsbussar. Vi vill också se till att näringslivet är med i detta. Vi växlar därför upp Industriklivet, som regeringen har dragit ned på. Vi har klimatavtal för skogen och ett klimatkliv.
Vi har också ett nytt återvinningskliv. I utskottet diskuteras ofta att man måste nyttja de resurser som finns, och det är de olika partierna ofta också överens om. Därför tycker vi i Miljöpartiet att de cirkulära flödena måste komma igång, och vi har ett återvinningskliv för det. Samhället får inte hamna i samma situation som vi gjort nu med till exempel textilier. De samlas in, men det finns ingen avsättning. Det behövs statliga medel för att komma igång med det här.
Nu är min talartid slut. Jag vill passa på att önska talmanspresidiet, utskottet och alla åhörare ett gott nytt år men först och främst en riktigt god jul.