Fru talman! Mycket har sagts från talarstolen och även i replikskiftena. Sammanfattningen är lite grann: Sent ska syndaren vakna. Ledamoten säger att det har gjorts en del misstag, men jag skulle säga att det har gjorts en hel del historiska misstag. Jag är lite nyfiken på inställningen att totalt ta avstånd från historien och säga att den inte är intressant, för historien är ju anledningen till att vi är där vi är nu.

Tågen har blivit punktligare; tittar man på statistiken genom åren ser man att tågen, tack vare de underhållsinsatser som nu görs, oftare går i tid nu. Sedan är det självklart ett elände för varje enskild person som står på en perrong och fryser, men fler tåg går i tid och kommer fram i tid än tidigare.

Jag är också, apropå den utredning som Gunnar Alexandersson gjorde för tio år sedan, lite nyfiken på varför det var så viktigt för Socialdemokraterna att i första hand förstatliga järnvägsunderhållet i stället för att ta tag i alla de olika förslag som Gunnar Alexandersson hade, som skulle ha effektiviserat hur Trafikverket jobbar med underhåll. Varför lade man bara den utredningen i byrålådan?

Det finns en sak som jag aldrig har fått svar på, trots att jag frågat olika socialdemokrater om den vid ett flertal tillfällen. Den förra regeringen slog ihop sak- och förvaltningsanslag för Trafikverket. Det här är väldigt tekniskt, men det innebar att Trafikverket ökade antalet anställda med 4 000 i stället för att satsa på räls och asfalt. Det var de facto detta som hände. Man gav Trafikverket fritt spelrum.

Den här regeringen försöker ta tag i Trafikverket, styra det och få det att bli ett mer effektivt verk. Det är ingen hemlighet att vi moderater inte tror att det kommer att räcka, men detta arbete är ändå påbörjat. Det händer väldigt mycket på Trafikverket, vilket det inte gjorde tidigare. Då gav man Trafikverket fritt fram att öka antalet anställda med 4 000 i stället för att se till att det kom ny asfalt på vägen och att det lades ny räls.