Fru talman! Det är säkerligen så som ledamoten beskriver det, det vill säga att det finns historiska misstag. Jag ska vara ödmjuk och erkänna att socialdemokratiska regeringar säkert har prioriterat fel eller gjort fel. Så är det alltid; vi är människor allihop.

Jag är dock mer bekymrad över framtiden än över historien. När jag står på perronger i Sverige träffar jag på människor som är frustrerade och som sliter sitt hår därför att tåget inte kommer eller kommer för sent. Man vet inte när man kommer fram: ”Hur ska jag göra – kommer jag att komma till jobbet i dag? Kommer jag att komma hem och kunna hämta mina barn på förskolan?” Det är den frustrationen människor känner. Nu har regeringen styrt i tre år, och vi ser ingen skillnad. Det blir fortfarande bökigare och bökigare på järnvägsstationerna, för tågen går inte.

För några veckor sedan kom den första snön. Då stannade lastbilarna återigen på E22 i Skåne, för det fungerar inte. Snöröjningen i Sverige fungerar inte. Vi har en regering som älskar att avreglera och privatisera, men det fungerar inte. Jag tror att det vore bra om Vägverket hade några egna plogbilar och kunde ge sig ut och sanda, salta och ploga när snön kommer, så att bilarna kan komma fram. Då kan den person som har väntat på tåget och varit orolig för att hinna till förskolan och hämta sina barn också köpa mjölk, eftersom mjölkbilen kom fram till affären.

Det är det här som är problemet i Sverige i dag, och det är därför vi lägger lite mer pengar på underhållet. Det handlar om att få fart på det här redan nu och inte om två, tre, fyra eller sex år. Det är nu vi behöver göra det. Sedan kan man titta tillbaka och tycka att det inte var bra förr, men det är de här problemen människor upplever i dag. Det är de problemen vi måste lösa nu och framåt.

(Applåder)