Protokoll 2025/26:53 Tisdagen den 16 december

/ (forts.) Näringsliv (forts. NU1)
Anf. 152 Louise Eklund (L)

Herr talman! Ja, Sverige behöver verkligen fler liberala reformer; jag instämmer med föregående talare.

Vi behöver stärka vår konkurrenskraft, och vi behöver skapa bättre förutsättningar för svenskt näringsliv och för Sveriges företag och företagare. Då anser jag och Liberalerna att det övergripande målet för näringspolitiken behöver vara att stärka den svenska konkurrenskraften för att skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Det gör vi inte genom bidrag, utan det gör vi genom internationell samverkan för fortsatt frihandel, en stark exportindustri, en återuppbyggnad av det svenska energisystemet, satsningar på infrastrukturutbyggnad och lättnader från byråkrati och administration.

Det är ganska mycket som kan bli bättre vad gäller just möjligheten att driva företag i Sverige. Ibland ser vi tyvärr att det offentliga står i vägen för det privata. Myndigheternas uppgift ska inte bara vara att kontrollera och stoppa felaktigheter utan också att hjälpa de människor som vill bli företagare och som driver företag att göra rätt.

På samma sätt ska de regler vi har vara till för företagen och hjälpa dem att göra rätt, inte stjälpa företagande och entreprenörskap. Vi har under ett flertal år sett att företagens kostnader har ökat till följd av det svenska regelverket. Några beräkningar säger att det är med flera miljarder, och det är inte rimligt. Det understryker också det behov vi ser av regelförenklingar. Vi behöver minska både regelbördan och de administrativa kostnaderna – detta för att företag och entreprenörer ska kunna fokusera på sina kärnverksamheter.

Herr talman! Vi debatterade nyligen Sveriges energisituation och konstaterade väl samfällt att det fortfarande behöver byggas upp en större energiproduktion i Sverige, inte minst i de södra delarna, och att vi behöver jobba för rimligare elpriser. Jag skulle tro att detta är det enskilt viktigaste som vi i den här kammaren och vi från politiken kan göra för det svenska näringslivet och för den svenska exportindustrin.

Samtidigt – och här kommer min käpphäst – behöver vi bevaka att Sverige inte halkar efter i de infrastruktursatsningar som görs på olika håll i Europa och som kommer att få avgörande betydelse även för den svenska exporten. Det gäller inte minst Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland som nu byggs och som står färdig inom några år. Den kommer att korta restiderna mellan Sverige och kontinenten ytterligare. Flaskhalsarna på den svenska sidan måste byggas bort. För ett litet, exportberoende land som Sverige är det helt nödvändigt att vi inte halkar efter när andra länder i Europa bygger sina marknader närmare varandra.

Herr talman! Jag blev väldigt glad när flera kollegor från allt från Sverigedemokraterna till Centerpartiet tidigare här lyfte fram behovet av utbildning, forskning och innovation. Jag tycker att det är härligt att betydelsen av utbildning och forskningsanläggningar – inte minst ESS, som nämndes här nyss – lyfts in i en debatt om näringspolitik. Precis så är det ju – har vi inte grunden att stå på kommer det att vara väldigt svårt för dem som vill att driva företag och bolag i Sverige.

Med det sagt behöver vi naturligtvis satsa ytterligare, inte minst på STEM-ämnena. Matematik- och teknikundervisning är helt central för att få fler ingenjörer och fler med den kompetens som behövs – inte minst i den globala AI-upprustningen, där Sverige inte får halka efter. Det är roligt att vi är många här i kammaren som understryker betydelsen och nödvändigheten av det.

Vad som också behöver upprepas och som har nämnts här tidigare handlar om jämställdhetsfrågan och hur denna har relevans även när vi debatterar näringslivet i Sverige. Fortfarande har män betydligt mer kapital än kvinnor, och män investerar mer och driver fler företag. Det är något osunt med de här stora obalanserna. Potentiellt är det destabiliserande när det rör kapital och ägande.

Det pågår ett arbete inom regeringen men också, vad jag uppfattar, inom finansvärlden med att försöka utjämna de skillnader vi ser. Hur kan vi få fler män att jobba för jämställda styrelser och ledningsgrupper? Hur får vi fler kvinnor att vilja ta plats i de rum där beslut fattas? Vi har en bra bit kvar att gå. Jag ser fram emot vad som kommer att ske framöver. Jag tror också att det är viktigt att politik och näringsliv krokar arm i denna fråga.

Herr talman! Fria marknader, fria företag och fria individer är förutsättningar för det fria, öppna, demokratiska samhälle som jag tror att vi alla vill leva i.

Vår världssyn inom Liberalerna bygger på att företagande bäst utförs av det privata och att det är bäst för medborgarna och för företagen själva men också för Sverige som ett fritt, starkt och välmående land.

Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag under utgiftsområde 24.