Herr talman! Ett blomstrande svenskt näringsliv med stora och små företag är själva motorn i det moderna samhället. Jag konstaterar att det finns fyra perspektiv för svensk näringspolitik som vi i Centerpartiet vill se betydligt mer av.

För det första: Svenska framgångar är starkt kopplade till axeln högre utbildning–forskning–innovation–företagande. Vi behöver stärka relationen mellan dessa delar, och vi måste öka kvaliteten på denna axel i alla dess delar.

För det andra: Vi måste jämna ut geografiska skillnader och orättvisor för att sätta hela vår näringslivspotential i rörelse i Sverige – tillväxt på lika villkor i hela landet.

För det tredje: Vi måste lätta på företagens och företagarnas regelbördor. Det måste bli enklare för alla våra jobbskapare.

För det fjärde: Vi behöver få ett mer tillväxtorienterat skattesystem där arbete och grön omställning lönar sig bättre.

Herr talman! Om vi lyckas formulera en kunskapsorienterad näringspolitik där utsläppen går ned och jobben blir fler har vi åter satt Sverige på rätt kurs.

Herr talman! Jag vill ägna lite extra uppmärksamhet åt den första punkten, axeln högre utbildning–forskning–innovation–företagande. Den axeln är intressant ur ett par aspekter. Å ena sidan kan man säga att ju starkare forskning Sverige har, desto bättre blir innovationen och desto vassare blir företagen. Å andra sidan kan man vända på det och se relationerna som återkopplingar. Ju vassare näringsliv vi har, desto mer relevant och vass kan forskningen, även grundforskningen, bli.

Om vi dessutom lägger till den del av samhället som vi politiker befinner oss i – det offentliga – går det i stället att tala om en trippelhelix. Det är ett uttryck som har direkt släktskap med biologin och genforskningen och som syftar på strukturen för en tredelad dna-molekyl. Det hela handlar om den samverkan som är möjlig mellan akademi, näringsliv och samhälle och där delarna föder in i varandra, för en effektiv utveckling av vår ekonomi framåt.

En av hemligheterna bakom Sveriges enorma framgångar när det gäller att skapa globalt verksamma bolag handlar om vår samhällsstruktur. Det är en struktur som är mer horisontell än vertikal och där tilliten och förtroendet mellan akademi, näringsliv och det offentliga har skapat hävstänger och kortat avståndet från labb till marknad. Vi brukar rankas väldigt högt när det kommer till innovation, till exempel.

I botten ligger alltså ett starkt civilsamhälle där tilliten mellan olika aktörer är stor. Det är en av orsakerna till att vi i Centerpartiet så intensivt värnar folkbildning och studieförbund och att bygga vårt samhälle underifrån. Där räknas varje människas egen röst. Med beslutsmakt nära människor växer både ansvar och tillit, och i förlängningen växer svenskt näringsliv.

Herr talman! Den globala konkurrensen om inte minst teknikherraväldet är knivskarp. USA och Kina är två ekonomiska tungviktare som leder utvecklingen, och vi i Europa halkar efter. Det är oroande. Vår chans, menar vi i Centerpartiet, är att bygga vår konkurrenskraft på svenska styrkor.

Den nyss nämnda trippelhelixmodellen behöver utvecklas och avståndet mellan labb och marknad kortas. Ett sätt att göra detta är att forska, utveckla, innovera och bygga affärsmodeller helt simultant. I de större forskningsinfrastrukturerna, såsom European Spallation Source, ESS, utanför Lund, är detta möjligt, och det är vad som planeras för. Vidare är det helt centralt att de inkubatorer och science parks som finns över hela landet kliver fram och tar en tydligare roll i det simultana värdeskapandet. Inte minst är detta viktigt utanför de största universitetsstäderna.

Herr talman! Vi i Centerpartiet gör en mycket stor ekonomisk allokering i vår budget till artificiell intelligens. Vi vill satsa 3 miljarder för att inrätta ett nationellt AI-center som ska locka internationella toppforskare och bli en raketmotor för AI-relaterad tillväxt.

Vi i Sverige kommer inte att kunna leda själva AI-teknikracet, men vi kan bli bäst på AI-användning. Och vi kan bli en central aktör i ett Europa som skriker efter tillväxt. I den geopolitiska strukturen är vi som litet land helt beroende av ett starkt Europa, men omvänt är Europa beroende av ett starkt Sverige.

Sverige behöver ett samlat initiativ för att stärka svensk AI-forskning. Utvecklingen går i en rasande fart, och Sverige och Europa har inte råd att stå bredvid och titta på.

Vi föreslår att centret placeras i Linköping. Där finns redan planer på EU-satsningar, och superdatorn Mimer finns där. Det finns alla förutsättningar för ett mycket nära samarbete med näringslivet och för att det ska bli en hubb för universitet och företag i hela Europa och världen som vill förlägga sina verksamheter till Sverige.

Ett nationellt AI-center ska ha fokus på praktisk testning, utvärdering och tillämpning av AI i europeisk kontext, något som det faktiskt finns alldeles för lite av i dag.

I november 2024 presenterade AI-kommissionen en färdplan för Sverige. Där fanns 75 förslag för att få fart på Sveriges AI-utveckling. Trots tydlig färdplan har regeringen inte gått vidare med någon satsning. Det är anmärkningsvärt.

Med Centerpartiet vid spakarna hade vi sett betydligt mer på axeln forskning–innovation–företagande. Det är i de myllrande kreativa miljöerna där forskning möter näringsliv som det nya, ekonomiskt starka Sverige måste ta avstamp.

Herr talman! Såväl våra stora globala koncerner som de små och nya företagen är helt beroende av kunskapstillväxt och av kompetent arbetskraft. Arbetslösheten gräver djupa hål i människor och djupa hål i svensk ekonomi. Det är en dubbelt riskabel situation som vår regering har satt Sverige i. Vi behöver täppa till kompetensgap, och vi behöver locka hit internationell spetskompetens. Idén om att sparka ut människor ur landet bromsar vår tillväxt och krymper vår ekonomi.

Centerpartiet förordar i stället en näringspolitik som har sin grund i att vi lyfter varandra, bygger på svenska styrkor som byggts underifrån och horisontellt, täpper till kompetensgap och åter gör Sverige attraktivt internationellt.