Protokoll 2025/26:53 Tisdagen den 16 december

ärendedebatt / Klimat, miljö och natur
Anf. 103 Stina Larsson (C)

Herr talman! Ledamoten hänvisar till att det finns extra säkerhetsrutiner. Men det är ändå anmärkningsvärt att regeringen och Liberalerna har öppnat upp för detta.

Jag ser att det finns tre tunga skäl till att uranbrytning är en extremt dålig idé i Sverige.

För det första är det giftet. Alunskiffer kan sägas vara en giftig cocktail. Förutom lite uran innehåller den massor av arsenik och tungmetaller som kadmium. När vi bryter den skapar vi enorma berg av avfall som är både kemiskt giftigt och radioaktivt.

För det andra är det skalan. Eftersom uranhalten är så låg måste vi, precis som ledamoten beskriver, spränga och gräva upp hela landskap för att få fram en liten mängd. Vi tvingas offra vår bästa jordbruksmark i Skåne, Västergötland och Jämtland. Det är marker som vi behöver för att producera mat och som har höga naturvärden.

För det tredje är det läckaget. När avfallet kommer i kontakt med luft och vatten börjar gifterna läcka ut och riskerar att förgifta vårt dricksvatten och våra sjöar för all framtid.

Det finns ingen uranbrytning som inte påverkar miljön. Den minst farliga uranbrytningen är den som i dag sker i bland annat Kanada och Australien, som har bättre geologiska förutsättningar, eller genom brytning av höghaltig malm i länder med starka, oberoende och välfinansierade tillsynsmyndigheter.

Brytning av låghaltig malm i dagbrott, som skulle vara fallet med svensk alunskiffer, anses vara det mest miljöskadliga alternativet på grund av de enorma volymerna avfall och den storskaliga landskapsförstörelsen.

Jag upprepar frågan: Hur kan ni i Liberalerna, med er vetenskapliga profil, tillåta uranbrytning i alunskiffer? Och vad säger ni till dem som bor runt om i vårt land som är oroliga för att deras dricksvatten ska förstöras?