Fru talman! Det ser jag också fram emot. Då lär vi återkomma i frågan. Jag tror att det är riktigt avgörande. Jag tror att det är ett bra sätt, som det har varit i många år, att få samtliga myndigheter att jobba med jämställdhetsfrågor.

Tack för svaret! Då går jag över till min andra fråga, som gäller arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Jag delar i mångt och mycket den bild som ministern gav. Jag tillstår att vi i Sverige har varit naiva under många år, men nu håller vi på att rätta till problemet. Det gör vi inte minst genom den senaste lagstiftningen som vi beslutade om här i kammaren, nämligen att kriminalisera oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp. Det är ett mycket välkommet lagförslag.

Det jag var kritisk mot när vi debatterade och beslutade var att regeringen inte tycker att Socialstyrelsen eller Ivo ska jobba på något annat sätt med tillsyn över den nya lagen. Man hänvisar till att det brukar vara så att läkare eller patienter själva hör av sig till Ivo, och då inleds en tillsyn.

Jag tycker att det är ett otroligt tråkigt och naivt sätt att se på det. Det är ju inte så att en läkare som vet med sig att han eller hon numera gjort en kriminell åtgärd ringer till polisen dagen därpå och säger: Hej! Jag har gjort en kriminell åtgärd.

För mig är det givet att skapar man en ny lag måste man också se över hur man arbetar för att den lagen ska efterlevas. Men så tyckte inte regeringen. Trots att många remissinstanser ansåg att detta behövdes gick regeringen inte den vägen framåt.

Jag undrar om ministern kan utveckla detta lite. Det ska också sägas att nästan inga ärenden har kommit in till Ivo för granskning eller anmälan, nästan inga alls. Ändå ska man inte förändra sitt arbetssätt.