Fru talman! Nu blir det ännu tydligare, Olle Thorell, vad som skiljer socialdemokratisk utrikes, säkerhets- och biståndspolitik från den moderatledda regeringens och Tidöpartiernas dito. Vi lägger om det svenska biståndet för att det ska bli mer transparent och mer pricksäkert och för att de pengar i bistånd – miljarder skattekronor – som går till länder som behöver stöd ska träffa så rätt som möjligt och gå via så få mellanhänder som möjligt.

Beträffande Somalia upprepar jag det jag sa: Det finns ingen hemlig uppgörelse. Men det finns heller inget hemligt pengaträd för att människor ska få stanna i Sverige. Därför är det rimligt att utvisa personer som har begått allvarliga brott. Nej, alla som utvisas från Sverige har kanske inte begått allvarliga brott; det finns också människor som vill återvända hem.

Men i detta fall har vi tagit tag i en fråga som har legat stilla alldeles för länge under alla år när ni gett miljoner och miljarder till länder som Somalia, Zimbabwe, Tanzania, Liberia, Moçambique och Bolivia. Ofta har det handlat om socialistiskt styrda länder där socialismen har legat som en våt filt över människors möjligheter till utveckling, demokrati och ekonomiskt välstånd. Det har ni gjort utan den uppföljning som den här regeringen nu inför genom olika kontrollmekanismer och en öppenhet i biståndet. Det är ansvarsfullt, det är rätt och riktigt och det är rättvist.

(Applåder)