Fru talman! Låt mig inledningsvis säga att det inte var några problem över huvud taget att ställa sig bakom det initiativ som togs av Socialdemokraterna. Det råder en väldigt stor politisk enighet kring detta. Jag tror att även regeringen inte på något sätt kände sig tvingad att ta sig an det här och lägga det på sitt bord.

Som har framgått här är sexuella övergrepp mot barn ett växande problem, både online och offline. Bara under 2023 rapporterades 1,3 miljoner fall av sexuella övergrepp mot barn i EU, vilket inkluderar mer än 3,4 miljoner bilder och videor. Rapporterna om sexuella övergrepp mot barn har också ökat markant globalt – från 1 miljon rapporter 2010 till närmare 36 miljoner 2023, inklusive 105 miljoner bilder och videor. Det är oerhörda volymer vi talar om på nätet.

Sverige utgör, som nämns av flera talare, inte på något sätt något undantag när det gäller detta. Tvärtom visar granskningen att vårt land sticker ut inte minst när det gäller grova övergrepp mot filippinska barn, med höga tal när det gäller antalet penningtransaktioner och antalet misstänkta gärningsmän, samtidigt som domarna är få.

Vidare framgår i granskningen att utredningstiderna hos polisen är långa, att misstänkta gärningsmän har kunnat fortsätta vara aktiva under utredningstiden och att polisen enligt egen uppgift måste prioritera arbetet med de grövsta brotten.

Fru talman! Enligt Internet Watch Foundation ligger EU, med Sverige inkluderat, fortfarande högst i världen när det gäller att vara värd för bilder och videor med sexuella övergrepp mot barn. Nätföretagens engagemang är avgörande. Den proaktiva upptäckten av sexuella övergrepp mot barn online från företagens sida har varit avgörande för att rädda barn från pågående övergrepp. I många fall är företagen de enda som kan upptäcka och rapportera övergreppen, antingen för att barnet inte vågar eller är för ungt för att rapportera, för att föräldrar och vårdnadshavare är omedvetna om övergreppen eller för att föräldrar eller vårdnadshavare själva är förövare. Det kräver fortsatt en ökad samverkan från polisens sida med nätföretagen och plattformarna som är där.

Det pågår också ett samarbete på EU-nivå, kallat CSAM, Child Sexual Abuse Material, där man försöker enas om hur man ska hantera de här frågorna. Det är någonting som jag tycker att vi måste fortsätta diskutera också inom utskottet – hur vi går vidare med de frågorna.

Bakom varje bild och video finns det ett verkligt barn som utsätts för övergrepp. Sexuella övergrepp mot barn får livslånga konsekvenser för offren. Varje gång förövarna delar bilder och videor online fortsätter kränkningen av deras privatliv, ofta i åratal. Offren måste leva med vetskapen om att innehåll som visar de värsta stunderna i deras liv cirkuleras och att vem som helst, inklusive vänner och släktingar, kan se det.

Den digitala världens utveckling har gjort detta brott globalt, vilket bidrar till skapandet av en global marknad för material med sexuella övergrepp mot barn som delas online över gränserna. Internet erbjuder anonymitet och en miljö där förövare kan interagera och utbyta material och manualer om hur man gromar och utnyttjar minderåriga.

Förövare av sexuella övergrepp mot barn har blivit alltmer sofistikerade i sin användning av teknik. Genom att till exempel använda sociala medier med end-to-end-kryptering delar och handlar förövarna bilder och videor ostraffade. Det finns ofta slutna grupper på sociala medier som kräver en så kallad inträdesavgift i utbyte mot nytt osett material med sexuella övergrepp mot barn.

Att titta på material med sexuella övergrepp mot barn är därför inte bara ett passivt brott. Det underblåser aktivt efterfrågan på att mer innehåll produceras. Varje gång material konsumeras uppmuntrar det förövare att utnyttja barn, vilket ytterligare främjar cykeln av övergrepp och utsatthet. Forskning visar också att nästan hälften av dem som tittar på sexuella övergrepp mot barn på nätet söker fysisk kontakt med barn för att utsätta dem för liknande övergrepp.

Fru talman! Det är tydligt att de insatser som hittills gjorts inte har varit tillräckliga för att möta behoven. Polismyndigheten bör därför få i uppdrag att prioritera och intensifiera arbetet mot sexuella övergrepp mot barn i digitala miljöer.

Ännu ett fenomen av denna sexuella avart har nu dykt upp, som har nämnts av tidigare talare, i form av barnliknande sexdockor som saluförs på nätet. Det kan inte finnas något som legitimerar eller motiverar en sådan tillverkning och försäljning. Försäljning och efterfrågan är vämjeliga i sig, men detta ökar även risken för sexuella övergrepp på små barn i det verkliga livet. Det är ett sjukligt beteende. För män som återfaller i den här typen av böjelser menar vi från Kristdemokraternas sida att det bör bli aktuellt med kemisk kastrering.

Avslutningsvis, fru talman! Vi kristdemokrater välkomnar initiativet och ställer oss bakom det som anförs om polisens spärrlista och polisens arbete i övrigt mot sexuella övergrepp mot barn i digitala miljöer.