Fru talman! Jag ska pröva att vara en lite oslipad politiker och säga: Nej, det tror jag inte att vi kan göra.

Poängen som jag för fram här är att vi vill se mer oberoende lärosäten. Då menar vi att det finns två saker som gör lärosätena beroende. Det ena är hur man får pengar. Det andra är hur fri man står från politiken och egentligen också näringslivet rent organisatoriskt. Vi vill hävda att vi måste arbeta med båda de två instrumenten.

När det gäller finansiering är svenska lärosäten otroligt beroende av statlig finansiering. Vi menar att den proposition som låg till grund för beslutet i forsknings- och innovationspropositionen har missat hur pengar styr vad lärosätena ska ägna sig åt.

Jag har viss erfarenhet från en av de här två stiftelsehögskolorna. Där har man ett eget kapital som man fick vid stiftelsebildningen. Det egna kapitalet gör att just det lärosätets ledning har en möjlighet att agera strategiskt på ett helt annat sätt än vad de statliga högskolorna har.

Vi menar att om man möjliggjorde både en ökad donationsmöjlighet, så att man kan bygga upp ett eget internt kapital och dessutom slopa det här medfinansieringskravet, skulle det vara möjligt även med dagens organisationsform för våra förvaltningsmyndigheter – alltså alla andra högskolor och universitet – att agera mer strategiskt och satsa på vissa specifika forskningsområden mer än andra.

Det kan man inte i dag. Det finns ingen möjlighet för rektorerna på någon förvaltningsmyndighet att agera strategiskt. Det vill vi ändra på.