Fru talman! Sverige halkar efter som forskningsnation, och den nu liggande forsknings- och innovationspropositionen kommer inte att ändra på det eftersom den inte innehåller några reformer.

Centerpartiet konstaterar att vi har låst in oss i ett statligt finansieringssystem som hämmar kreativitet och nyfikenhet. För att Sverige åter ska bli en ledande forskningsnation krävs nytt kapital och nya omständigheter.

Vi i Centerpartiet vill flytta makt och resurser från staten till lärosätena, både till lärosätenas ledningar och till forskarna. Svenska lärosäten är ovanligt beroende av externa anslag, inte minst genom höga krav på medfinansiering.

Fru talman! Vi vill se två större förändringar som syftar till att ge lärosätena ett större eget strategiskt utrymme. Dels vill vi att den privata sektorn ska kunna ge avdragsgilla gåvor och bidrag till universitet och högskolor, dels vill vi slopa medfinansieringskrav på statlig finansiering.

Den globala konkurrensen om forskningsinvesteringar ökar, och teknologiska framsteg sker i snabb takt. Internationellt har donationer spelat en avgörande roll för att bygga världsledande universitet och attrahera investeringar och talanger. Sverige har ännu inte tagit vara på denna möjlighet, vilket vi nu ser försvaga vår konkurrenskraft.

Centerpartiet vill se fler källor till finansiering genom att tillåta avdragsrätt för villkorslösa donationer till våra lärosäten. Universitet utan eget kapital kan inte agera särskilt strategiskt. Det är en svår brist i det svenska systemet. Svenska lärosäten är som sagt ovanligt beroende av externa anslag, inte minst genom höga krav på medfinansiering. De här kraven riskerar att tränga undan mindre forskningsområden och binda upp universitetens resurser samtidigt som framgångsrika forskare missgynnas ekonomiskt. Det skapar sålunda en paradoxal situation där universiteten blir beroende av statlig finansiering samtidigt som universitetens statliga anslag tvingas gå till statens krav på medfinansiering.

Fru talman! Bryggan mellan universitet och näringsliv behöver stärkas. Med dagens skatteregler hindras företag från att donera till svenska universitet.

Sverige ligger långt efter jämförbara OECD-länder när det gäller skatteincitament för donationer till forskning. I USA är donationer fullt avdragsgilla, vilket har gjort det möjligt för universitet som Harvard och Stanford att bygga upp enorma privata finansieringsbaser. Dessa interna ekonomiska muskler skapar ett betydande oberoende från knäppgökar i Vita huset. Storbritannien har Gift Aid-systemet, som gör donationer skattemässigt fördelaktiga, och Nederländerna erbjuder till och med extra avdrag för donationer till forskning. Resultatet i dessa länder är starka forskningsmiljöer och en levande donationskultur. Sverige däremot har en svag donationskultur och små privata forskningsfonder. Det är en direkt följd av våra begränsande skatteregler.

Fru talman! Universitetens universella styrka ligger i deras förmåga att bedriva långsiktig fri forskning, oberoende forskning, fri från politisk och annan styrning. Detta kräver både institutionell och finansiell självständighet. Vi hörde nyss kombattanterna från Socialdemokraterna och Liberalerna i ett replikskifte där den ene hävdade den finansiella friheten och den andre hävdade den organisatoriska friheten. Centerpartiet hävdar båda. Hur som helst kräver detta ett stort kapital som lärosätena själva kan styra över, och vi menar att donationer kan ge lärosätena möjlighet att ta strategiska kliv framåt.

Myndighetskapitalet, det överskott som uppstår när universiteten inte hinner använda sina tilldelade medel, räcker bara några månader om statens pengakran skulle strypas. Det ekonomiska oberoendet för svenska lärosäten är närmast obefintligt. Det är illavarslande, inte minst när politiska vindar av olika slag i allt högre grad både vill och kan styra universiteten. Högre lärosäten är liksom inte bara startmotorn i den moderna ekonomin utan också navet av kritiskt tänkande och en grundpelare i vår demokrati.

Fru talman! Utredningen SOU 2024:90 föreslog en skattereduktion men med låga beloppstak och begränsade mottagarkategorier. Flera remissinstanser, bland annat Karolinska institutet, har kritiserat det här förslaget och pekat på att en avdragsrätt är betydligt mer effektiv för att attrahera större donationer. Om Sverige vill locka betydande bidrag från företag och privatpersoner krävs ett kraftfullt och förutsägbart incitament.

Det nuvarande politiska fokuset ligger på att stimulera företagens egen forskning och utveckling. Det är en styrka för Sverige med företagens starka egna forskning och utveckling, men det är också en ensidig strategi som missar potentialen i att stärka vad som kan ske på fria universitet med externa donationer.

Centerpartiet vet att svensk innovation behöver tydliga incitament, vilket skapas genom nya skatteregler som är fördelaktiga så att näringslivet vågar satsa på forskning och utveckling.

Fru talman! Donationer till universiteten behöver vara avdragsgilla, och de behöver vara villkorslösa. En högre finansiell autonomi hos universiteten är grunden till den fria tanken och till innovation och företagande med global spets. Sverige behöver ett nytt sätt att finansiera och organisera våra lärosäten för att utvecklas som välfärdsnation. Ett viktigt steg anser vi är att skapa starka incitament för donationer och en finansieringsmodell som belönar framgångsrik forskning i stället för att låsa in den i styrda kanaler.